Kommunsupport – vårt interna servicecenter – har nu tagit första steget

Under hösten 2015 påbörjade vi arbetet med att bygga upp Kommunsupport – vårt interna servicecenter. Det är ett led i arbetet med att effektivisera vår administration och förenkla vardagen för oss som jobbar i Örebro kommun. ”Det ska vara lätt att göra rätt”.

Här kan du läsa mer om starten på projektet.

Om projektet

Målsättningen är att Kommunsupport ska etableras under 2016. Projektet kommer att integrera supportfunktionerna etappvis under året. Prioriterade supportfunktioner är:

  • Kundtjänst (intern växel)
  • Personal Direkt
  • IT Kundservice
  • Användarstöd/Raindance
  • Upphandling
  • Treserva
  • Procapita

I arbetet ingår att:

  • få ihop alla befintliga administrativa supportfunktioner till en ingång/ett telefonnummer.
  • se över alla digitala kanaler inom supportfunktionerna, tydliggöra vilka e-tjänster som ska hanteras av det interna servicecentret.
  • tydliggöra leveranser/dokumentation för intranät, telefoni och mail.
  • dokumentera vad/varför ett behov uppstår att ringa/maila internt servicecentret.
  • utforma uppföljningsmetoder.

Nu har vi tagit steg 1

Under steg 1 i projektet etablerades telefonnummer och knappval. Samtliga supportfunktioner nås nu via ett gemensamt telefonnummer och man slussas vidare till rätt supportfunktion genom att göra knappval. Knappvalet är en viktig del i projektet som medför att implementeringen av de sju supportfunktionerna sedan kan göras stegvis under 2016.

Steg 1 krävde också att vi:

  • Uppdaterade nya telefonnumret i respektive systemstöd/supportfunktion.
  • Stängde de ”gamla” telefonnumren.
  • Kommunicerade stängningen av de ”gamla” numren.

Första steget är nu avklarat och det gick över förväntan bra.

Dags för steg 2

Nu kan vi starta med steg 2. En första linje ska utvecklas, bemannad med medarbetare som besvarar frågor till alla sju supportfunktioner.

Supportfunktionerna kommer att integreras i Kommunsupport etappvis under året med start från 13 april 2016. Först ut med en första linje är ärenden till Kundtjänst och Personal Direkt.

Fram till startdatumet kommer vi också att ta hand om bland annat följande delar:

  • Lokal och arbetsplats
  • Rekrytering av medarbetare i Kommunsupport
  • Rosa-analyser (analyser av vilka ärenden som kan tas om hand i första linjen och vilka som behöver slussas vidare till specialister)
  • Rutiner
  • Utbildning
  • IT-lösningar

Under etableringen kommer det att vara mycket viktigt med kommunikationen så att man internt vet vad som gäller och händer.

Vår största utmaning i projektet är tidsplanen, eftersom vi använder resurser som behövs i dagliga driften.

Har du frågor om projektet?

Välkommen att kontakta projektledare Susanna Eriksson, susanna.eriksson@orebro.se.

 

Bra arbetsgivare skapar bra verksamhet

Vi vet att ett starkt engagemang hos medarbetare hjälper verksamheter att lyckas med sina uppdrag.  Det bidrar även till nöjda kunder och i förlängningen högt förtroende för den offentliga sektorn hos medborgare. Att som arbetsgivare ge medarbetare goda villkor och förutsättningar är ett sätt att styra mot framgång, och framgången ska utvärderas med verksamheten i fokus. Är till exempel kopplingen mellan arbetsmiljö och verksamhetens resultat så tydlig att det går att styra mot ett bättre resultat genom att satsa på bättre arbetsmiljö? Ett sätt att utvärdera arbetsgivarpolitiken är via en medarbetarenkät.

Örebro kommun är nu inne på sitt elfte år med medarbetarenkäten. Vi har använt oss av medarbetarenkäten som utvärderingsverktyg sedan 2005, men justerat enkäten vid ett tillfälle. När avtalet med den gamla leverantören löpte ut 2011 behövde vi göra ett omtag, utvärdera den medarbetarenkät vi hade haft under många år och fundera över vilken typ av medarbetaruppföljning vi behövde ha framåt.

Förbättrad strategisk styrning

Vi kom fram till att vi behövde en medarbetaruppföljning som syftar till att förbättra den strategiska styrningen och utvärdera arbetsgivarpolitiken, en medarbetaruppföljning som ger ett underlag för styrning och utveckling av verksamheten. Medarbetarenkäten behövde utformas till att bli en temperaturmätare och ge möjlighet till jämförelser med andra kommuner. Den behövde ingå som en del i årsprocessen och ha en koppling till Örebro kommuns styrning och arbetsgivarpolitik, vara möjlig att anpassa till verksamheters specifika behov samt innehålla färre frågor än tidigare, men med större fokus på tid att ta hand om resultatet.

Index för hållbart medarbetarengagemang

Parallellt med våra funderingar tog Sveriges kommuner och landsting, SKL, fram nio enkätfrågor om styrning, ledning och motivation, som tillsammans bildar ett index om förutsättningar för hållbart medarbetarengagemang, HME. HME-indexet är ett kvalitativt mått på arbetsgivarpolitiken. SKL erbjöd kommuner och landsting att ta med HME-frågorna i sina medarbetarenkäter, så att vi dels kunde jämföra oss med varandra och dels kunde analysera medarbetarengagemanget tillsammans med nyckeltal för verksamhet och ekonomi via Kolada, kommun- och landstingsdatabasen.

Med HME-frågorna som en grund byggde vi upp en egen skräddarsydd medarbetarenkät för Örebro kommun. Enkäten bantades till hälften så många frågor som tidigare och alla frågorna som togs fram hade bäring på Örebro kommuns prioriterade områden inom arbetsgivarpolitiken.

Tredje året med den justerade medarbetarenkäten

Enkäten genomförs i år för tredje året i rad och har hunnit bli en del av årshjulet i Örebro kommuns uppföljning. En kommentar vi fått från chefer är att man ser fram emot nästa enkät för att få se om de förbättringsåtgärder man gjort har gett något resultat. Det finns dock fortfarande utmaningar i att analysera resultatet, och mycket att lära om resultatet och de samband som både bekräftas och dementeras i dessa analyser.

Dags att utvärdera igen

Nu är avtalsperioden med nuvarande leverantör snart över och vi behöver återigen utvärdera och fundera över hur vi på bästa sätt utvärderar arbetsgivarpolitiken i framtiden. Oavsett hur vi gör det så vet vi att medarbetarna utgör den grundläggande förutsättningen för en framgångsrik verksamhet och att arbetsgivaren behöver lyssna på deras röst i utvecklingen av verksamheten. Det är människor som tänker i nya banor, som tolkar kunders och medborgares behov, som hittar på förbättringar och som tar initiativ och ansvar – det vill säga gör det som ligger bakom en framgångsrik verksamhet. Utmaningen ligger i att se, förstå och lära av sambanden mellan personalrelaterade insatser, olika verksamhetsinriktade åtgärder och dess effekter på verksamhet och ekonomi.

Har du frågor om vårt arbete med medarbetarenkäten?

Kontakta gärna Ingela Eklund, PA-controller, Personalavdelningen på Örebro kommun, ingela.eklund@orebro.se.

Du kan även läsa mer i skrifter som vi inspirerats av i vår utveckling av medarbetarenkäten:

Bra arbetsgivare skapar bra verksamhet”, Sveriges kommuner och Landsting 2016

”Boken om nyckeltal”, Nyckeltalsinstitutet 2016

Ny satsning för att utveckla kommunens ledare

”Sveriges viktigaste chefsjobb – en ledarkultur för resultat” är ett koncernövergripande chefs- och ledarutvecklingsprogram som riktar sig till alla tillsvidareanställda chefer. Satsningen pågår från och med hösten 2015 till och med sommaren 2017. 

Ledarplattformen är grunden

Programmet är uppbyggt med utgångspunkt i Örebro kommuns ledarplattform. Syftet med satsningen är att stärka chefernas kompetens så att de som ledare och chefer agerar som ”Säkra, Initiativrika och Klara” och kan bära ansvaret för helheten i kommunen.

Programmet syftar även till att lägga grunden till en gemensam ledarkultur som stärker chefers förutsättningar att åstadkomma ett ökat värde för medborgarna. Målet med satsningen är ökad kunskap och förståelse för helheten i chefs- och ledaruppdraget i Örebro kommun.

Upplägg i moduler

Programmet är uppdelat i moduler. Samtliga deltagare går totalt sex utbildningsdagar.

Modul ”Del av en helhet” (1,5 dag)

Syfte: Att öka förståelsen för och bli framgångsrik i de möjligheter och begränsningar som en chefsroll innebär i Örebro kommun som politiskt styrd organisation.

  • Det kommunala uppdraget, politiken, roller och ansvar, övergripande strategi och budget.
  • Lednings- och styrsystem.
  • Varumärket, service och kommunikation, näringsliv och tillväxt.
  • Personalstrategiskt arbete, verksamhets- och ekonomistyrning.

Modul ”Klar ledare” (2 dagar)

Syfte: Att utveckla förmågan att beskriva sina upplevelser, intentioner och beslut klart och tydligt och samtidigt bygga en kultur där andra gör detsamma. Att skapa en lärande kultur och leda prestation genom engagemang och goda samarbetsrelationer.

Leda lärande handlar om att ledaren går före i att skapa en lärande kultur där andra vill bidra med sina reflektioner och sin viljeinriktning. Leda prestation handlar om hur ledaren, med utgångspunkt i medarbetarplattformen, skapar engagemang runt mål, beslut, strategisk inriktning och uppföljning.

Leda lärande

  • Klar ledare – en värdegrund och ett förhållningssätt
  • Att beskriva sin upplevelse klart och tydligt, få andra att göra detsamma
  • Lärande samtal för insikt, konfrontation och ömsesidigt lärande
  • Hinder för lyssnande och lärande

Leda prestation

  • Använda sitt chefsmandat och samtidigt bygga samarbetsrelationer
  • Sätta mål, fatta beslut och göra andra ansvariga genom att delegera

Modul ”Säker chef” (1 dag)

Syfte: Att fördjupa förståelsen för rollen som arbetsgivarföreträdare, få insikt i de ramar inom ekonomi- och personalansvaret som ger förutsättningar för mitt chefsuppdrag och öka förmågan att nyttja organisationens möjligheter.

Utgångspunkten tas i deltagarnas situation och behov av stöd. Chefsuppdraget i praktiken lägger grunden.

  • Arbetsgivarrollen och personalansvaret, kommunal juridik samt budget- och verksamhetsplaneringen.
  • Utforskande av relationer och förväntningar/roller mellan linje- och stödfunktioner.

Modul ”Initiativrik utvecklare” (1,5 dag)

Syfte: Att utveckla förmågan att initiera och driva utveckling i komplexa sammanhang.

  • Att utveckla förhållningssätt och metoder som öppnar upp för trender och tendenser i omvärlden
  • Min personliga förmåga att förutse, initiera och driva utveckling
  • Ledningsgruppens roll i utvecklingsarbete
  • Förhållningssätt och metoder för ett brett engagemang och lärande i utvecklingsprocesser
  • Arbete med ett aktuellt ”case” där chefen tränar sin förmåga att initiera och driva utveckling

Modulen avslutas med framtagande av ”chefens färdplan” för det fortsatta arbetet efter programmet. Därefter sammanfattning av de fyra modulerna och av effekterna och lärandet, på individ- och gruppnivå.

Lyckad start

Hösten 2015 gick de första fem grupperna in i programmet, totalt ca 110 chefer, där förvaltningsledningsgrupperna går först. Resterande grupper mixas med chefer från olika förvaltningar och verksamhetsområden.

De första fem grupperna befinner sig mitt i programmet och utvärderingarna visar hittills på mycket goda resultat (medelvärde 4,7 på en skala 1-6).

Positiva reflektioner från utvärderingarna: Professionellt – hög kvalitet – kompetenta konsulter – ökad kunskap och förståelse – värdefullt erfarenhetsutbyte med kollegor – värdefulla övningar – konkreta verktyg att applicera i vardagen.

Theresa André som projektledare och Staffan Isling som projektägare för satsningen är väldigt nöjda med starten av programmet. Programmet genomförs i samarbete med Public Partner som upphandlad konsult.

– Programmet känns genomtänkt, just utifrån att det utgår från vår ledarplattform, som därigenom levandegörs och tar fäste i chefens vardag, säger Theresa André. I plattformen uttrycks vårt löfte som arbetsgivare, att ge cheferna förutsättningarna för att lyckas. Det här programmet är ett led i det, att få chefer mer framgångsrika så de kan bidra till att säkra kommunens framtida utveckling, säger Theresa André. Vi stämmer löpande av med konsulterna och anpassar innehållet mot förändringar i organisationen och gentemot omvärlden för att hålla programmet aktuellt. Det är också viktigt för att upprätthålla kvaliteten.

– Förvaltningscheferna ingår i styrgruppen för programmet och genomgår det också själva för att visa på hur viktig den här satsningen är, säger Staffan Isling. På det viset är de också bärare av programmet i sin egen förvaltning och säkrar att det efterlevs. Det känns mycket bra.

Har du frågor om chefs- och ledarutvecklingsprogrammet?

Kontakta processledare Theresa André, theresa.andre@orebro.se.

Systemstöd för processer – era erfarenheter?

I februari 2014 beslutade kommundirektörens styrgrupp (i den sitter kommunens samtliga direktörer) att anta en reviderad kommungemensam processledningsmodell.

Då startade även ett arbete med att identifiera styrprocesser på kommunledningsnivå (direktörernas styrprocesser som omfattar att skapa förutsättningar för andra processer i kommunen, och som andra processer därmed har att förhålla sig till) samt kommunens huvudprocesser, dvs. de processer vi har som levererar ett direkt värde ut till dem vi finns till för. Arbetet pågick under året och i december 2014 träffades alla direktörer, förvaltningschefer och deras respektive ledningsgrupper för att gå igenom det man kommit fram till.

Det blev tydligt att vi behövde kvalitetssäkra processerna för att de skulle hänga ihop utifrån ett helhetstänk. Det arbetet påbörjades under våren 2015 och har nu pågått fram till nu, med några uppehåll beroende på att tid behövt vikas till andra händelser med tunga ledningsperspektiv under året.

Vi står nu inför att styrgruppen behöver besluta att de styrprocesser som identifierats och beskrivits är de som gäller, och sedan behöver vi göra samma jobb med huvudprocesserna. Båda dessa delar har ett ovanifrånperspektiv, som sedan måste möta det jobb som gjorts ”underifrån”. Det finns en mängd processer som kartlagts och som behöver jacka i den struktur som nu växer fram ovanifrån, för att få till helheten.

Behov av systemstöd

Det är ett långsiktigt arbete och vi befinner oss nu i ett läge då vi behöver kunna både dokumentera och tillgängliggöra processkartor och tillhörande processinformation för hela organisationen. Kort sagt så behöver vi ett systemstöd, ett verktyg, för att göra detta ur ett kommungemensamt perspektiv. Verktyget måste även kunna hantera de relationer som finns mellan processer – gränssnitt uppåt och i sidled – så att vi kan få ett  stöd för att se processerna som det system de är, istället för att processbeskrivningar lagras isolerat i filmappar eller dokument- och ärendehanteringssystem.

Frågor till er

Min fråga ut till er som läser denna blogg är vilka erfarenheter ni har av sådana verktyg? Har ni sett något som verkar lovande? Använder ni själva något sådant verktyg idag och vad är era upplevelser av det?

Jag är också nyfiken på vilka behov era eventuella verktyg löser. I grunden handlar det ju om att dokumentera och tillgängliggöra processinformation, men min erfarenhet är att det finns andra önskemål, t.ex. att processverktyget ska stödja utvecklingen av e-tjänster genom att ge stöd för så kallade körbara processer.

Har någon av er gjort en informationskartläggning inför att införskaffa ett systemstöd för att dokumentera och tillgängliggöra processer? Den är jag i sådana fall väldigt nyfiken på.

Kontakta mig gärna om ni har erfarenheter på området. Vill ni inte koppla tillbaka via bloggen (utrymmet är ju en aning begränsat här) så går det bra att kontakta mig via e-post carina.asplund@orebro.se.

Sociala investeringar – verktyg för utveckling och innovation i offentlig sektor

Sedan våren 2013 bedriver Örebro kommun sitt arbete med sociala investeringar, ett koncept som blivit allt mer populärt och används runt om i de svenska kommunerna, men också i landstings- och regionssfären. Totalt har Örebro kommun avsatt 80 miljoner kronor för arbetet, medel som kommunala verksamheter kan ansöka om för att genomföra satsningar med innovativa och nya arbetssätt och metoder som kan bidra till att skapa förbättrade framtidsutsikter för de vi finns till för – Örebro kommuns invånare.

Sociala investeringar handlar om att investera i mjuka värden – i människor. Genom att ta en högre kostnad i dag kan vi genomföra tidiga och förebyggande insatser som uppnår långsiktiga effekter, motverkar framtida kostnader och minskar det sociala och ekonomiska utanförskapet. Arbetet tar sin utgångspunkt i att använda investeringsbegreppet även för mjuka värden och satsa resurser på insatser som bedöms ge effekter på de offentliga kostnaderna längre fram, men som framför allt genererar en bättre livssituation för våra invånare tack vare tidigt agerande.

Blogg

Målen med arbetet

Sociala investeringar i Örebro kommun handlar om att:

  • Stimulera till nytänkande och ta vara på innovationskraften i organisationen
  • Skapa en möjlighet till att prova nya arbetssätt och metoder
  • Motverka utanförskap och framtida kostnader
  • Uppnå gränsöverskridande samverkan – se bortom stuprören!
  • Ställa om organisationen från reaktiv till proaktiv
  • Implementera lyckade satsningar i ordinarie verksamhet, så att det nya sättet att arbeta blir en del av det dagliga arbetet.

Det största målet med sociala investeringar är givetvis att minska antalet individer i utanförskap. Men arbetet ger också Örebro kommun en möjlighet att påbörja en större omställning av organisationen där det proaktiva arbetet bereds mer plats än idag. All forskning visar att det är de tidiga och förebyggande insatserna som ger störst effekt på sikt, både för individernas möjligheter till en ljus framtidsutsikt men också för de kommunala kostnaderna och samhällsekonomin. Trots det läggs förhållandevis lite resurser på det tidiga och förebyggande arbetet idag, detta då den investeringskostnad som krävs initialt för att uppnå den långsiktiga effekten inte är möjlig. Här blir de 80 miljoner kronor som nu finns avsatta för sociala investeringar en viktig hävstång i att på sikt få till en förändring i fördelningen av resurserna genom att möjliggöra sådana typer av insatser.

Samverkan som kriterium

En annan viktig aspekt i arbetet med sociala investeringar är det krav på samverkan som ställs vid genomförandet av en satsning. Inom offentlig sektor måste vi bli bättre på att arbeta över verksamhets- och förvaltningsgränser och sätta individens behov i centrum i strävan efter att leverera de bästa välfärdstjänsterna. Det finns många målgrupper i samhället som inte tillhör bara en förvaltning, utan som finns representerade i flera av de kommunala stuprören samtidigt, vilket skapar svårigheter för individen att få ett samlat och effektivt stöd. Här är sociala investeringar ett första steg till att komma ifrån stuprörstänkandet och samtidigt också identifiera målgrupper som riskerar att falla mellan stolarna när ansvaret för individens situation inte är tydligt, utan läggs på flera.

– För att säkerställa leverans av välfärdstjänster även i framtiden behöver vi bli bättre på att tänka klokt tillsammans för att uppnå maximal effekt av de resurser vi lägger in. Det förutsätter också ett gemensamt tänk kring långsiktighet i finansiering och effekthemtagning som också sociala investeringar genererar, tack vare centrala och gemensamma medel för satsningar, säger Aina Rundgren som är processledare för sociala investeringar i Örebro kommun.

Uppföljning och utvärdering centralt

De sociala investeringar som genomförs med lyckat resultat ska implementeras och bli en del av den ordinarie verksamheten, så att det nya arbetssättet kan tillvaratas och fortleva men också skalas upp och utökas där så är lämpligt. Det kräver dock bra metoder för uppföljning och utvärdering, så att man kan fastslå att de resultat som uppstår till följd av satsningarna genererar de effekter som eftersträvas. Det förutsätter att insatserna endast görs tillgängliga för en tydligt avgränsad målgrupp, för om vi ger en insats till alla kan vi inte säga vad vi uppnått för effekter. Därför krävs en lämplig avgränsning som ger oss möjligheter att jämföra resultatet av insatsen med hur det hade blivit för målgruppen om inte insatsen genomförts. Det kan göras på flera sätt, exempelvis genom före- och eftermätningar, historiska dataanalyser, jämförelsealternativ och kontrollgrupper. Det görs idag väldigt lite utvärdering av befintlig verksamhet inom offentlig sektor, ett område som behöver utvecklas och där arbetet med sociala investeringar kan gå i bräschen.

– Om resurserna inom offentlig sektor ska räcka till framöver behöver vi bli bättre på att veta vad vi lägger de på och hur vi optimerar användningen av dem. Det förutsätter att vi också börjar reflektera över vad vi ska sluta göra som kanske inte alls är särskilt verksamt men som vi fortsätter göra av gammal vana. Samhället förändras i en rasande takt och vi får nya målgrupper i samhället som behöver våra insatser. Då måste vi vara beredda att förändra våra arbetssätt och vara nytänkande i de insatser vi levererar, säger Aina Rundgren.

Utvecklingsarbete 2015

Under 2015 bedriver Örebro kommun tillsammans med SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, ett intensivt utvecklingsarbete för att utveckla det nationella arbetet med sociala investeringar. Fokus ligger på utvärdering och uppföljning av satsningar och mycket av det som görs i Örebro under året kommer tjäna som goda exempel och underlag för andra kommuner och landsting/regioner i deras arbete.

– Det är värdefullt för oss att få genomföra detta utvecklingsarbete tillsammans med SKL, dels för att det ger oss möjligheter att sprida våra erfarenheter nationellt men också för att det ger oss förbättrade förutsättningar att komma framåt i vårt eget arbete, säger Aina Rundgren.

Exempel på aktiviteter som pågår under året är att ta fram en databas för enhetskostnader för att på ett enkelt och samlat sätt tillgängliggöra viktig data och kostnadsuppgifter som behövs i framtagandet av nya ansökningar. Databasen kommer också kunna användas av verksamheterna i det dagliga arbetet vid intresse att få en överblick över vilka kostnader som föreligger inom ett verksamhetsområde. Under året utvecklas också ett digitalt uppföljningsverktyg för att underlätta rapportering och uppföljning av pågående satsningar. Det är ett viktigt steg i att systematisera uppföljnings- och utvärderingsarbetet och underlätta inrapportering av resultat för de som arbetar med satsningarna. Även det verktyget kan komma att bli användbart för organisationen på andra sätt, exempelvis vid uppföljning och utvärdering av andra projekt och investeringar.

Har du frågor?

Välkommen att kontakta Aina Rundgren, processledare för sociala investeringar i Örebro kommun, aina.rundgren@orebro.se.

Mer information om Örebro kommuns arbete och pågående satsningar hittar du också på orebro.se/socialainvesteringar.

Mer information om utvecklingsarbetet i samverkan med SKL hittar du på
http://www.uppdragpsykiskhalsa.se/kunskap-styrning/sociala-investeringar/aktion-2015-sociala-investeringar/

 

Material från vår föreläsning på Kvalitetsmässan

Tack alla som kom och lyssnade på oss när vi berättade om ”Efter utmärkelsen – den fortsatta kvalitetsresan” på Kvalitetsmässans första dag. Ni fick lyssna på vår kommundirektör Staffan Isling och vår ekonomidirektör Anne Andersson.

Här vill vi dela med oss av bilderna vi visade och pratade till: Kvalitetsmassan_2015. Kvalitetshandboken, som nyligen reviderats och nu finns i version 4.0, hade vi också med oss. Den finns att ladda ner här.

Nu tackar vi för oss som Sveriges kvalitetskommun 2013 och säger grattis till Kävlinge, Sveriges kvalitetskommun 2015. Men vi fortsätter förstås att förenkla, förnya och förbättra oss. Den senaste Kommunkompassenmätningen visar att vi fortfarande är på rätt väg. Det glädjer oss!

Vår kvalitetshandbok – nu i version 4.0

Vi reviderar vår kvalitetshandbok en gång om året och nu är det dags igen. Version 4.0 är nu färdig.

Är du nyfiken? Varsågod att ladda ner den här. Vi kommer att ha med några tryckta exemplar till vår föreläsning på Kvalitetsmässan. Först till kvarn gäller där, om du vill ha en.

Vad är Kvalitetshandboken?

Kvalitetshandboken är för oss en ”karta” över styrning och stöd för kvalitetsutveckling. Vi beskriver översiktligt hur det hänger ihop och hänvisar till andra källor för detaljer.

Den uppdateras varje år och senaste versionen finns alltid tillgänglig för medarbetare och chefer på intranätet. Formatet är enkelt för att vi ska kunna göra snabba ändringar. Vi har även fler handböcker i samma format.