Sociala investeringar – verktyg för utveckling och innovation i offentlig sektor

Sedan våren 2013 bedriver Örebro kommun sitt arbete med sociala investeringar, ett koncept som blivit allt mer populärt och används runt om i de svenska kommunerna, men också i landstings- och regionssfären. Totalt har Örebro kommun avsatt 80 miljoner kronor för arbetet, medel som kommunala verksamheter kan ansöka om för att genomföra satsningar med innovativa och nya arbetssätt och metoder som kan bidra till att skapa förbättrade framtidsutsikter för de vi finns till för – Örebro kommuns invånare.

Sociala investeringar handlar om att investera i mjuka värden – i människor. Genom att ta en högre kostnad i dag kan vi genomföra tidiga och förebyggande insatser som uppnår långsiktiga effekter, motverkar framtida kostnader och minskar det sociala och ekonomiska utanförskapet. Arbetet tar sin utgångspunkt i att använda investeringsbegreppet även för mjuka värden och satsa resurser på insatser som bedöms ge effekter på de offentliga kostnaderna längre fram, men som framför allt genererar en bättre livssituation för våra invånare tack vare tidigt agerande.

Blogg

Målen med arbetet

Sociala investeringar i Örebro kommun handlar om att:

  • Stimulera till nytänkande och ta vara på innovationskraften i organisationen
  • Skapa en möjlighet till att prova nya arbetssätt och metoder
  • Motverka utanförskap och framtida kostnader
  • Uppnå gränsöverskridande samverkan – se bortom stuprören!
  • Ställa om organisationen från reaktiv till proaktiv
  • Implementera lyckade satsningar i ordinarie verksamhet, så att det nya sättet att arbeta blir en del av det dagliga arbetet.

Det största målet med sociala investeringar är givetvis att minska antalet individer i utanförskap. Men arbetet ger också Örebro kommun en möjlighet att påbörja en större omställning av organisationen där det proaktiva arbetet bereds mer plats än idag. All forskning visar att det är de tidiga och förebyggande insatserna som ger störst effekt på sikt, både för individernas möjligheter till en ljus framtidsutsikt men också för de kommunala kostnaderna och samhällsekonomin. Trots det läggs förhållandevis lite resurser på det tidiga och förebyggande arbetet idag, detta då den investeringskostnad som krävs initialt för att uppnå den långsiktiga effekten inte är möjlig. Här blir de 80 miljoner kronor som nu finns avsatta för sociala investeringar en viktig hävstång i att på sikt få till en förändring i fördelningen av resurserna genom att möjliggöra sådana typer av insatser.

Samverkan som kriterium

En annan viktig aspekt i arbetet med sociala investeringar är det krav på samverkan som ställs vid genomförandet av en satsning. Inom offentlig sektor måste vi bli bättre på att arbeta över verksamhets- och förvaltningsgränser och sätta individens behov i centrum i strävan efter att leverera de bästa välfärdstjänsterna. Det finns många målgrupper i samhället som inte tillhör bara en förvaltning, utan som finns representerade i flera av de kommunala stuprören samtidigt, vilket skapar svårigheter för individen att få ett samlat och effektivt stöd. Här är sociala investeringar ett första steg till att komma ifrån stuprörstänkandet och samtidigt också identifiera målgrupper som riskerar att falla mellan stolarna när ansvaret för individens situation inte är tydligt, utan läggs på flera.

– För att säkerställa leverans av välfärdstjänster även i framtiden behöver vi bli bättre på att tänka klokt tillsammans för att uppnå maximal effekt av de resurser vi lägger in. Det förutsätter också ett gemensamt tänk kring långsiktighet i finansiering och effekthemtagning som också sociala investeringar genererar, tack vare centrala och gemensamma medel för satsningar, säger Aina Rundgren som är processledare för sociala investeringar i Örebro kommun.

Uppföljning och utvärdering centralt

De sociala investeringar som genomförs med lyckat resultat ska implementeras och bli en del av den ordinarie verksamheten, så att det nya arbetssättet kan tillvaratas och fortleva men också skalas upp och utökas där så är lämpligt. Det kräver dock bra metoder för uppföljning och utvärdering, så att man kan fastslå att de resultat som uppstår till följd av satsningarna genererar de effekter som eftersträvas. Det förutsätter att insatserna endast görs tillgängliga för en tydligt avgränsad målgrupp, för om vi ger en insats till alla kan vi inte säga vad vi uppnått för effekter. Därför krävs en lämplig avgränsning som ger oss möjligheter att jämföra resultatet av insatsen med hur det hade blivit för målgruppen om inte insatsen genomförts. Det kan göras på flera sätt, exempelvis genom före- och eftermätningar, historiska dataanalyser, jämförelsealternativ och kontrollgrupper. Det görs idag väldigt lite utvärdering av befintlig verksamhet inom offentlig sektor, ett område som behöver utvecklas och där arbetet med sociala investeringar kan gå i bräschen.

– Om resurserna inom offentlig sektor ska räcka till framöver behöver vi bli bättre på att veta vad vi lägger de på och hur vi optimerar användningen av dem. Det förutsätter att vi också börjar reflektera över vad vi ska sluta göra som kanske inte alls är särskilt verksamt men som vi fortsätter göra av gammal vana. Samhället förändras i en rasande takt och vi får nya målgrupper i samhället som behöver våra insatser. Då måste vi vara beredda att förändra våra arbetssätt och vara nytänkande i de insatser vi levererar, säger Aina Rundgren.

Utvecklingsarbete 2015

Under 2015 bedriver Örebro kommun tillsammans med SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, ett intensivt utvecklingsarbete för att utveckla det nationella arbetet med sociala investeringar. Fokus ligger på utvärdering och uppföljning av satsningar och mycket av det som görs i Örebro under året kommer tjäna som goda exempel och underlag för andra kommuner och landsting/regioner i deras arbete.

– Det är värdefullt för oss att få genomföra detta utvecklingsarbete tillsammans med SKL, dels för att det ger oss möjligheter att sprida våra erfarenheter nationellt men också för att det ger oss förbättrade förutsättningar att komma framåt i vårt eget arbete, säger Aina Rundgren.

Exempel på aktiviteter som pågår under året är att ta fram en databas för enhetskostnader för att på ett enkelt och samlat sätt tillgängliggöra viktig data och kostnadsuppgifter som behövs i framtagandet av nya ansökningar. Databasen kommer också kunna användas av verksamheterna i det dagliga arbetet vid intresse att få en överblick över vilka kostnader som föreligger inom ett verksamhetsområde. Under året utvecklas också ett digitalt uppföljningsverktyg för att underlätta rapportering och uppföljning av pågående satsningar. Det är ett viktigt steg i att systematisera uppföljnings- och utvärderingsarbetet och underlätta inrapportering av resultat för de som arbetar med satsningarna. Även det verktyget kan komma att bli användbart för organisationen på andra sätt, exempelvis vid uppföljning och utvärdering av andra projekt och investeringar.

Har du frågor?

Välkommen att kontakta Aina Rundgren, processledare för sociala investeringar i Örebro kommun, aina.rundgren@orebro.se.

Mer information om Örebro kommuns arbete och pågående satsningar hittar du också på orebro.se/socialainvesteringar.

Mer information om utvecklingsarbetet i samverkan med SKL hittar du på
http://www.uppdragpsykiskhalsa.se/kunskap-styrning/sociala-investeringar/aktion-2015-sociala-investeringar/

 

Från pappersarkiv till öppna data

Redovisningsenheten ligger tre trappor upp i Rådhuset, här jobbar Therése Ljung tillsammans med ca 20 personer. I en av de rosa korridorerna finns en dörr med skylten ”Arkiv”, här inne finns bland annat fakturor från de senaste tio åren sorterade i arkivboxar. Totalt får kommunen in mer än 200 000 fakturor per år. Men nuförtiden är nästan 80 procent av alla fakturor elektroniska och pappersfakturorna scannas in. Istället för arkivet används öppna data, som är ett digitalt arkiv och öppet för alla. Här kan du hitta fakturor från 2010 fram till idag som öppna data. Är du nyfiken på kommunens övriga öppna data kan du kolla här orebro.se/psidata

Öppna-ekonomi-data-liten

Såhär ser öppna data ut.

Therése är ekonomiadministratör på kommunens redovisningsenhet. Enhetens Användarstöd ger kommunens personal support i ekonomisystemet, och till enhetens Fakturacentral kan företag och privatpersoner ringa. Om du ringer hit kan det vara Therése som svarar, en av hennes arbetsuppgifter är att svara i telefon några timmar i veckan.

Öppna data minskar arbetsbelastningen för Redovisningsenheten.

– Vi har en skyldighet att arkivera i tio år och förr sparades alla papperskopior. Så när någon ringde och ville ha ut en faktura fick man gå och leta i arkivet. Nu är alla fakturor elektroniska. Vi började scanna in fakturor 2005, så vi har de senaste tio åren digitalt, berättar Therése.

Örebro kommun började med öppna data år 2012. I öppna data finns (bland annat) information om alla fakturor tillgänglig som Excel-filer. Där hittar du uppgifter om leverantörer, summor m.m. Men inte själva fakturan. En tanke inför framtiden är att kanske kunna lägga ut filerna med fakturorna också. Men det är svårt eftersom viss information är känslig, till exempel fakturor som rör socialtjänsten eller fakturor där det står namn och personnummer.

– Vi får mer specifika frågor efter att vi började med öppna data, och sparar på så sätt arbetstid. De som hör av sig vet oftast vad de vill ha. De har varit inne på öppna data och kollat först, och begär ut fakturorna som de är intresserade av. Det är också positivt att vi får hjälp att granska kommunens redovisning av alla som använder öppna data, säger Therése.

IMG_0267

Therése Ljung visar hur det ser ut i arkivet – massa papper i arkivboxar och pärmar.

Vem är det som använder öppna data?

Både företag och privatpersoner har nytta av öppna data, det sparar tid för alla. Det går att kolla upp saker direkt vilket gör att de som ringer vet vad de behöver. Och sedan är det många som inte ens behöver höra av sig till Redovisningsenheten, de går bara in på öppna data och nöjer sig med informationen de hittar där. Therése ger några exempel på vanliga ärenden:

Exempel 1 – den nyfikna

En privatperson hör något på nyheterna eller läser i tidningen och blir nyfiken. Personen kan till exempel ringa och fråga hur mycket kommunen betalar för hotell per år.

– Det rör sig om kanske 1 000 fakturor. Det blir inte hanterbart för en person att ta emot elektroniska kopior på alla de fakturor, men ofta räcker det att ge en summa. Det är lätt att ta fram, och om personen vill veta mer kan hen gå in på öppna data och se alla siffror där, och se att vi inte undanhåller något.

Exempel 2 – granskaren

En annan privatperson ser på Uppdrag granskning, det kan handla om en annan kommun och så vill personen veta hur det är i Örebro.

– Det brukar alltid komma in frågor efter Uppdrag granskning. Till exempel, hur mycket kostar det Örebro kommun att vara med i Almedalen? Då får vi kolla på löner, hotellräkningar och andra utgifter.

Exempel 3 – företag

Företag hör ofta av sig med frågor kopplat till upphandlingar, det kan vara före eller efter om de vill överklaga.

– När Upphandlingsenheten går ut med att de vill ha in offerter hör företag av sig. De vill kolla på fakturor från företagen som redan är upphandlade, så de vet vilken prisnivå de ska lägga sig på för att ha en chans. Och efter upphandlingen vill företagen se vad andra erbjudit och om de som vann verkligen var billigare.

Exempel 4 – informationsförsäljaren

Öppna data har skapat en ny marknad för företag som säljer offentlig information. Och företag som utvecklar appar har nytta av öppna data eftersom de kan hämta informationen direkt därifrån. Antalet företag som begär ut information till sina kunder har ökat.

Exempel 5 – media

Media, till exempel tidningar och tv, hör av sig när de ska göra ett reportage om något speciellt.

– Nu senast var det SVT som undrade om kommunen polisanmält några företag för bluffakturor under 2015, och vi kunde glädjande nog meddela att vi inte behövt göra det sedan december 2014.