Ny handbok om Örebro kommuns värderingsmodell

Örebro kommun fortsätter att utveckla arbetssättet kring nyttorealisering och effekthemtagning, ett arbete som initierades under 2017. En kommunalt anpassad modell för kalkylering, värdering och realisering av effekter och nytta har skapats, med Ekonomistyrningsverkets modell för nyttorealisering och business case som grund. Arbetssättet har hittills i hög grad använts för värdering och prioritering av projekt kopplat till kommunens stora satsning på digitalisering.

Värderingsmodellen

Värderingsmodellen syftar till att ge stöd vid framtagandet av ett heltäckande beslutsunderlag inför ställningstagande om genomförande av olika förändringar. Utifrån beslutsunderlaget skapar modellen förutsättningar för värdering och prioritering. Den ger också en bild av de effekter som förväntas till följd av genomförda förändringar och ett arbetssätt för realisering av dessa, bland annat genom formulerade effekthemtagningsplaner och utsedda roller. Modellen inkluderar även ett kalkylverktyg som skapar en struktur för kalkylering av utvecklingskostnader, resursbehov och konsekvenser av omställning till följd av genomförda förändringar.

Värderingsmodellen kompletterar kommunens projektstyrningsmodell, primärt i syfte att säkerställa nyttorealiseringen till följd av genomförda projekt. Arbetssättet kan även användas för andra förändringar som inte genomförs i projektform.

Handböcker och kalkylverktyg som stöd

Välkommen att ta del av Örebro kommuns handbok för Värderingsmodellen, liksom vårt Kalkylverktyg för värdering. Obs! bloggen tillåter inte att vi publicerar excel-filer med makron, så denna fil fungerar inte så som det är tänkt, men ni kan se upplägget i den. Kontakta oss på e-postadressen nedan om ni vill ha en fil med fungerande makron.

Observera att kalkylverktyget som vi delar med oss av här är en extern version som inte innehåller information om hur vi bedömer graden av genomförbarhet och realiserbarhet, då den delen är utvecklad tillsammans med externa konsulter.

Kika även gärna i vår handbok för Projektstyrningsmodellen för mer information om hur dessa modeller har länkats samman.

Har du frågor?

Välkommen att kontakta Örebro kommuns Projektkontor via projektkontoret@orebro.se.

 

Effektkartläggning visar på valfrihet som brukarna vill ha

Just nu jobbar vi intensivt för att ge privatpersoner möjlighet att välja bland godkända utförare av omvårdnadstjänster och mattjänst inom hemvården, samt utförare av daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning – och det redan under nästa år.

Målet är att öka människors egenmakt och rätt att få välja själva. Berit Hjalmarsson är projektkoordinator. 

Berit, ni har använt er av en metod som heter effektkartläggning – fast på lite nytt sätt, berätta!

– Oftast används metoden för att utveckla IT-system, men den har fungerat bra för att ta reda på vad brukare och medborgare vill ha ut av ökad valfrihet.

Man kan förklara det så här: Vi vill uppnå en viss effekt – att människor får större inflytande över sin egen vardag. Men för att uppnå det räcker det inte med att öka antalet möjliga val – det måste vara val som är viktiga för brukarna. Annars kommer de inte att använda sin valfrihet – och effekten uteblir.

Effektkartläggningen visar vad målgrupperna värdesätter, vad som är kvalitet för dem och vad de vill kunna välja mellan. Genom att ta reda på det kan vi utforma valfrihetssystemet utifrån vad målgruppen vill ha. Det bidrar till att fler gör aktiva val och därmed får större inflytande över sin egen vardag.

Hur går en effektkartläggning till?

– Vi har tagit hjälp av ett konsultföretag. Tillsammans genomförde vi ett antal arbetsmöten för att fastställa vilka effekter kommunen ville uppnå med valfrihetssystemet, och vilka målgrupper vi behövde prata med.

Konsulterna intervjuade sedan brukare och anhöriga, och till viss del även anställda i kommunen och några externa utförare.  Resultatet sammanställdes i en stor så kallad effektkarta.

Vad kom ni fram till?

– Det har varit en bra metod, vi känner att vi har fått en tydlig bild  av vad som är viktigt för brukaren.

  • En viktig del som alla grupperna nämnt är den sociala aspekten, att det finns tid för samvaro och samtal även om personen som kommer kanske bara ska lämna maten. Att hinna växla några ord och duka upp det fint kan ge mycket för helhetsupplevelsen.
  • Kompetens är en annan viktig aspekt som nämns. Att den som kommer har rätt kompetens och kan uppfatta brukarens behov.
  • Trygghet och stabilitet är viktigt! Att det i så stor utsträckning som möjligt är samma personer som kommer hem till brukaren. Minst lika viktigt är det att meddela eventuella förändringar i förväg, vem som kommer istället, eller om personen är försenad.
  • När det gäller maten – så är smaken och kvaliteten på maten väldigt viktig för många.
  • För daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning tryckte de tillfrågade på vikten av att känna att de utvecklas.

Vad händer nu?

– Effektkartläggningen har gett oss en bra bild av vad brukare och anhöriga tycker är viktigt, det tar vi med oss in i det fortsatta arbetet. Vi har fått tydligare förutsättningar som måste byggas in i systemet, och uppmärksammat hinder som måste undanröjas.

Man kan säga att effektkartan ligger till grund för fortsatt utveckling av valfrihetssystemet. Som nästa steg kommer vi nu att komplettera den med en marknadsanalys, för att få en bild av hur marknaden ser ut, och vad möjliga utförarföretag vill och tycker är viktigt i valfrihetssystemet. Systemet vi utvecklar ska ju fungera även för dem, annars får ju inte medborgarna några företag att välja på.

Målet är att redan under nästa år kunna erbjuda valfrihet för omvårdnadstjänster och mattjänst inom hemvården samt daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning, avslutar Berit Hjalmarsson.

 

Har du mer frågor om hur vi jobbat med detta i Örebro kommun får du gärna kontakta projektkoordinator Berit Hjalmarsson, berit.hjalmarsson@orebro.se