månadsarkiv: maj 2016

Nya orebro.se tar form

Postat av

Vi håller för fullt på att utveckla kommunens nya, publika webbplats orebro.se som vi kommer att lansera under senhösten. Det blir mer fokus på mobil användning och på kommunens service, för att bättre möta användarnas behov. Vi har precis avslutat en omgång användartester som visar att vi är på rätt väg.

illu_webb

Målet med den nya designen är att den i högre grad ska bidra till att besökarna hittar det de är ute efter och få svar på sina frågor, oavsett om de surfar via telefon, dator eller surfplatta. Allt fler användare besöker orebro.se med mobila enheter och det ökar hela tiden. Exempelvis besöks sidorna om återvinningscentraler av över 82 % via smarttelefon och sidan om förskolor av över 64 %, sidan om allmänhetens skridskoåkning med hela 84 % och Eyrabadets sida med 74 %.

För att hjälpa besökarna komma rätt har vi valt att rensa bort sådant som tar onödigt fokus och noga avvägt vad som är viktigast på sidorna. Ett arbete som är nog så utmanande på en webbplats som omfattar oerhört mycket information och tjänster. I arbetet med nya orebro.se har vi därför noga tittat på vad besökarna efterfrågar, vad de besöker och använder på nuvarande webbplats och låter det styra den nya utformningen.

Vanlig innehållssida – standardsida

Vi vill att det ska vara tydligt var man har hamnat om man googlar in på en sida, vilket vi vet att en övervägande majoritet av våra besökare gör. Det ska också vara enkelt att ta sig vidare för mer information eller tjänster.

Se bild på standardsidan längre ner. Bilderna är från vår testmiljö så texter och innehåll är inte autentiskt.

Vi har valt att hålla själva standardsidan ren med innehållet i fokus. Textstorleken ändras beroende på hur stor skärm besökaren har. Sök och meny finns åtkomligt i toppen. Om vi har länkar till tjänster eller annat som leder besökaren vidare använder vi så kallade ”actions” (call to action) – i detta fall ansök om bygglov. Den ljusgula rutan är en tillfällig informationsruta – där vi lägger information som vi särskilt vill uppmärksamma om för tillfället. Dessa rutor används vid behov och tas bort när de inte längre är aktuella. Denna typ av (för användaren relevant) information har vi tidigare till stor del haft som nyheter på startsidan, men vi vet att användarna sällan besöker startsidan för att ta del av nyheter och därför missas detta lätt.

Vi använder så kallade plusboxar där användaren fäller ut innehåll. På detta sätt undviker vi att sidorna känns massiva och oöverskådliga eller att vi behöver bygga en struktur med många undersidor. I botten av sidan har vi det vi kallar ”navigeringskort” som hjälper besökaren vidare till andra sidor inom området.

Genomgångssida

Genomgångssidorna har ett syfte – och det är att guida besökaren vidare till det de är ute efter. Här har vi valt att lyfta fram det innehåll som har flest besök. Se bild längre ner.

Startsidan

På startsidan lyfter vi fram de olika ämnesområdena på sajten. Vi har också valt att skilja på service-nyheter (som också återfinns på själva innehållssidorna), driftstörningar och övriga nyheter. På så sätt blir det lättare att snabbt hitta relevant information.

Vi vet att många besöker startsidan för att ta reda på kontaktuppgifter och därför lyfter vi dessa lite extra, förutom att de ligger i såväl sidfot som direkt under sidhuvudet.

Vi är en aktiv kommun inom sociala medier och vi vill visa vilken interaktion som förekommer där, och har på startsidan möjlighet att lyfta inlägg från facebook, instagram och youtube. Utöver det har vi möjlighet att visa flöden av sociala medier på vanliga standardsidor.

På startsidan finns också ”puffar” som leder vidare till andra sidor med information om exempelvis evenemang som vi är delaktiga i. Se bild längre ner.

Sidfoten ser likadan ut på alla sidor och anger avsändarinformation, länkar till övergripande funktioner och tjänster.

Användartester

Vi har precis avslutat en omgång användartester och de har vi genomfört i mobil, desktop och på surfplatta. Vi ville veta hur navigeringen fungerar, om och hur länkar, plusboxar, actions och liknande funktioner uppfattas. Testerna bestod av ett antal uppgifter som testpersonerna skulle utföra och avslutades med lite öppna frågor om upplevelsen, designen och navigeringen. Testerna visade att samtliga testpersoner hade lätt att orientera sig, navigerade mycket snabbt och att det också upplevdes som enkelt att ta sig vidare. Testerna utmynnade i några mindre justeringar men visar att vi är på rätt väg.

Fortsatt arbete

I teamet jobbar vi vidare med att slutföra de stora utvecklingsdelarna och efter sommaren räknar vi med att ha en skarp miljö att börja jobba i och bygga upp innehållet från nuvarande orebro.se. Som vi tidigare har nämnt kommer vi inte i detta läge att skriva om texterna, utan lyfta in kopior av nuvarande texter. Det långsiktiga målet är att omvandla orebro.se – som är hörnstenen i vår externa webbfamilj, till en servicewebb och när vi lanserar har vi tagit ett fösta steg i den riktningen.

När vi lanserar? Det kan vi inte svara på exakt i dags datum, då det är så många delar som är svåra att tidsuppskatta men målet är att orebro.se ska få sitt nya utseende under senhösten.

Kia Lagerqvist, Utvecklingsstrateg
Erik Lundell, Webbstrateg

 

Standardsida

Standardsida-mobil-och-desktop

Genomgångssida 2

Genomgång-2-mobil-och-desktop

Startsida

Startsida-mobil-och-desktop

Kommunsupport – vårt interna servicecenter – tar nu steg 2

Postat av

Arbetet med att bygga upp Kommunsupport – vårt interna servicecenter – tar nu steg 2. Införandet av Kommunsupport är ett led i arbetet med att effektivisera vår administration och förenkla vardagen för oss som jobbar i Örebro kommun.

Här kan du läsa mer om målsättningen och omfattningen för projektet samt om steg 1.

Nu tar vi steg 2

Under steg 1 i projektet etablerades ett gemensamt telefonnummer och knappval. Nu ska supportfunktionerna implementeras stegvis under året.

Steg 2 innebär att vi utvecklar en första linje, bemannad med medarbetare som besvarar frågor till alla supportfunktioner. Starten gick den 13 april då vi invigde Kommunsupports första linje med supportfunktionerna Kundtjänst och Personal Direkt – vi firade naturligtvis med bandklippning och tårta.

ROSA-analyser – vårt metodstöd i utvecklingen

För varje område som ska integreras i Kommunsupport gör vi så kallade ROSA-analyser. Kort kan man säga att det handlar om att analysera vilka ärenden som kan tas om hand i första linjen och vilka som behöver slussas vidare till specialister. Vi använde metoden i samband med utvecklingen av vårt externa Servicecenter och har goda erfarenheter från det arbetet.

ROSA är en förkortning av rationell organisering av serviceadministration. ROSA-analyser genomförs som ett strukturerat samtal mellan en samtalsledare och representanter från aktuell supportfunktion. I genomgångarna framkommer:

  • vad Kommunsupport kan utföra i olika ärenden
  • vad Kommunsupport ska hänvisa vidare till en specialist/verksamheten
  • om intranät/webbinformation finns/saknas
  • om blankett(er) finns och om den/de finns på intranät/webb
  • om e-tjänst finns/saknas och om det finns behov av e-tjänst
  • om rutiner för enklare handläggning (nivå 1–4) finns dokumenterade eller ej

ROSA delar in ett ärende i åtta nivåer, där nivå 1–4 kan hanteras av Kommunsupport.

  1. Information och upplysningar
  2. Vägledning och rådgivning
  3. Administrativ fördelning
  4. Rutin- och regelstyrd handläggning och beslut

Nivå 5–8 hör hemma i en specialistorganisation.

Artvise – vårt nya systemstöd

Vi har också upphandlat Artvise som systemstöd för Kommunsupport. Artvise stödjer både ärendehantering och fungerar som kunskapsbank. Vi anpassar kontinuerligt systemstödet för våra behov, allteftersom nya supportfunktioner kopplas på.

Har du frågor om projektet?

Välkommen att kontakta projektledare Susanna Eriksson, susanna.eriksson@orebro.se.

 

Visst kan en soptipp och gammal oljehamn bli till ett naturskönt område

Postat av

Söndagen den 15 maj firar Naturens hus 10 år. Naturens hus ligger mitt i vattenparken, vid naturreservaten Oset och Rynningeviken, som en port in i naturreservatet. En mötesplats för alla naturvänner.

Foto: Magnus Wahman

Men området har inte alltid varit den fina plats den är idag. En gång låg här en gammal soptipp och oljehamn. Strategiskt och långsiktigt arbete har möjliggjort omvandlingen och vi tänkte att vi nu, inför Naturens hus 10-årsfirande, kunde påminna oss om vilken fantastisk förvandling som skett här.

Långsiktigt arbete

Örebro kommun arbetar strategiskt och långsiktigt med grön- och naturområden för att skapa attraktiva miljöer i örebroarnas närhet. Det ska vara lätt att ta sig till grönområden och naturen ska vara för alla. Vi har öppnat landskapet för örebroare och besökare genom att skydda naturområden, bundit ihop landskapet med stigsystem och skapat attraktiva utflyktsmål. Detta innebär att samtidigt som Örebro växer så bevarar och utvecklar vi bostadsnära grönområden, vilket skapar en attraktiv stad och kommun.

Mellan år 1993 och 2006 restaurerades landskapet vid Oset och Rynningeviken – den västligaste Hjälmarstranden – och återfick då stora naturvärden. Naturreservatet Oset bildades 1968 och Rynningeviken 1995. 2010 slogs reservaten ihop och området utvidgades. 2015 gjordes ytterligare en större utvidgning. Reservatet är 742 hektar stort och förvaltas av Örebro kommun.

I över hundra år var området stadens bakgård – här placerades tonvis med hushållssopor, schaktmassor och annan bråte. Militären hade här ett stort övningsområde, tätt intill en oljehamn och en rad andra industrier.

Se filmen!

Läs mer om Oset och Rynningeviken och se filmen om omvandlingen.

Framgångsfaktorer och vinster

Idag har den stora Venatippen förvandlats till ett böljande beteslandskap. Täta slyskogar har blivit betade strandängar och oljehamnen har blivit en glittrande vattenpark. Människorna har fått naturen tillbaka, alldeles intill staden och med nyvunnen kontakt med sjön. Hela slättlandskapets växt- och djurliv har fått en ny chans och en ”omstart” i livet. Som en extra bonus värmer gasen från den gamla tippen upp stora delar av universitetssjukhuset.

Reservatet ligger bara tre kilometer från centrala Örebro och har genom detta goda läge blivit stadens uterum – året om.

Framgångsfaktorer

  • Tydlig vision för områdets omvandling med flera syften – socialt, ekologiskt och ekonomiskt.
  • Många konkreta åtgärder som synliggjorde vad vinsterna blev.
  • Kombinerad finansiering genom EU-bidrag och kommunala pengar.
  • Närhet har visat sig avgörande för hur ofta man är ute i ett naturområde, så därför satsade vi på bostadsnära grönområden.

Vinster och effekter

  • Samarbetet med dåvarande Vuxenutbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen gjorde att personer som varit långtidsarbetslösa fick meningsfulla arbetsuppgifter.
  • Örebros baksida förvandlades till Örebros framsida.
  • Vi fick en attraktivare stad – efterfrågan att bo nära våra grönområden är stort.
  • Främjande för folkhälsan – oerhört populära grönområden för till exempel promenader, skridskoåkning och cykling.
  • Gratis friskvård och friluftsliv.
  • Människor som har svårt att ta sig ut i naturen på grund av rörelsenedsättning, har möjlighet att använda tillgängliga stigar runt om i grönområdena.
  • Naturliga mötesplatser i det gröna – bara i naturreservatet Oset och Rynningeviken har vi 300 000 besökare varje år.
  • Vattenrening – våtmarkerna som återskapats renar örebroarnas vatten.
  • Luftrening – skogen fungerar som stadens lungor och renar luften.
  • Biologisk mångfald – många arter är beroende av våtmarker och strandängar och i Oset och Rynningeviken har 270 fågelarter observerats.
  • Biogasutvinning – biogas utvinns från före detta Venatippen.
  • Miljösanering – en oljehamn har sanerats.

Grattis Naturens hus!

Vi avslutar med att gratulera Naturens hus till sina tio första år. Är du i örebrotrakten den 15 maj är du välkommen att hjälpa oss fira.

 

Uppströmsarbete minskar skadliga ämnen i avloppsvattnet

Postat av

VA-verksamheten är vinnare av vårt eget interna kvalitetspris Nya steg 2015. De får priset för sitt uppströmsarbete som minskar skadliga ämnen i avloppsvattnet. Arbetet ger mindre miljögifter till Hjälmaren och ett renare slam som kan spridas på jordbruksmark. Utvecklingsarbetet bidrar starkt till en bättre miljö för örebroarna.

Se filmen om deras utvecklingsarbete

Priset delades ut den 17 mars och nu är filmen om deras utvecklingsarbete färdig.

Från vänster Terese Sundvall, Helea Hasselquist och Lisa Osterman

Från vänster Terese Sundvall, Helena Hasselquist, Lisa Osterman

Stort miljöengagemang

Det är tre glada medarbetare på Skebäcks reningsverk, miljöingenjör Helena Hasselquist, enhetschef Lisa Osterman och processingenjör Terese Sundvall, som fått veta att deras verksamhet belönats med kvalitetspriset Nya steg 2015.

– Vi är glada och stolta för priset, säger Lisa och Helena tillägger:

– Nu hoppas vi att ännu fler upptäcker hur viktigt det är med vårt avlopp och förstår att reningsverket inte klarar att rena vattnet från alla typer av föroreningar.

– Vi tre, och många andra inom VA-verksamheten, har ett stort miljöengagemang. Vi har till exempel ett bra samarbete med dem som jobbar med ledningsnätet och med Miljökontoret, säger Terese.

Nytta för medborgarna

Syftet med kvalitetspriset är att belöna verksamheter som gör nytta för medborgarna.

– Ja, och vi tycker att det är extra roligt att juryn sett vilken nytta vår verksamhet gör för medborgarna. Att de sett att vårt arbete för renare avloppsvatten har stor betydelse för miljön, och därmed för medborgarna, säger Lisa.

– Vi är ju granne med Hjälmaren och Oset/Rynningeviken där många örebroare tycker om att vistas på fritiden. Vi ska vara rädda om de områdena genom att se till att så få giftiga ämnen som möjligt kommer in till reningsverket och vidare ut i naturen. Kan vi hålla bra kvalitet på slammet får vi dessutom ett lokalt producerat gödningsmedel. Då får örebroarna mer för pengarna när de betalar VA-taxan, säger Helena.

Hon berättar också att slammets mullbildande ämnen gör det särskilt lämpligt på våra leråkrar och man vet att det transporteras främst till jordbruk i närområdet. Drygt nittio procent av slammet går till åkermark och resten till Atleverket för att de ska kunna täcka över sin deponi.

Vad är egentligen uppströmsarbete för något?

– Vi kallar det så när vi går uppströms i ledningsnätet från reningsverket och letar upp källorna till utsläpp av sådant vi inte vill ha till avloppet och stoppa dem. Då kan vi så småningom se till att avloppsvattnet innehåller bara kiss, bajs och toapapper, det vi vet att vi kan rena bort, säger Helena.

Hur jobbar ni vidare?

– Alla större industrier har redovisat vilka kemikalier de använder och hur farliga ämnen ska ersättas med andra. De har oftast bra koll och ett engagemang för miljön. Nu ska vi arbeta med de mindre verksamheterna som kan ha det svårare att ha koll. Miljökontoret har information som vi behöver och vi åker ofta ut till företagen tillsammans med dem, säger Terese.

– I och med certifieringen ökar kraven hela tiden, det gör att vi ständigt måste vara på tårna och förbättra kvaliteten. Vi jobbar vidare med att hitta källor till föroreningar och att ställa krav, säger Helena.

Man gör också årliga handlingsplaner som sedan följs upp.

– Vi har en uppströmsgrupp som träffas och diskuterar hur vi ska kunna förbättra slammets kvalitet. Allra viktigast är att minska kadmiumhalten eftersom det är en mycket giftig metall, säger Terese.

Mycket av arbetet för ett renare avloppsvatten handlar om kommunikation.

– Vi arbetar för att få ut mer information om hur hushållen ska göra för att avloppsvattnet inte ska innehålla annat än kiss, bajs och toapapper. Vi har årliga informationskampanjer, till exempel biltvättarhelgen för att påminna om var man ska tvätta bilen, säger Terese.

Stor betydelse har också skolinformationen som finns i Tekniska kvarnen och många gymnasieklasser kommer på studiebesök till reningsverket.

Vi avslutar med ett besök på laboratoriet där man analyserar de prover som kommer in.

– Det är en lyx att ha laboratoriet här. De ser analysresultaten först och reagerar ofta på dem, säger Helena.

Juryns motivering

”Processen vid Skebäcks reningsverk ger upphov till stora mängder näringsrikt slam. Genom ett systematiskt arbete med att minska utsläpp till reningsverket, har enheten lyckats med att få fram en restprodukt som är tillräckligt ren från gifter för att kunna användas som gödning i jordbruket.

Genom minskning av skadliga ämnen i avloppet minskas också mängden av dessa ämnen i Svartån och Hjälmaren, och Örebroarna får en bättre miljö till lägre kostnad.

Vinnaren får priset för ett imponerande utvecklingsarbete som i alla detaljer, på kort och lång sikt, har fokus på värden för miljön!”