Nya orebro.se lanserad

Nyligen lanserade vi nya orebro.se. Det var ett intensivt arbete att skapa sidor och lägga över alla texter från gamla webben, som vi började med under sensommaren. Vi ändrade inte i själva innehållet, men vi slog ihop sidor som handlade om samma saker och separerade service-innehåll (det som handlar om vardaglig service/utbud och som de allra flesta besökare är ute efter) och fördjupningsinnehåll. Det gjorde att antalet sidor på nya orebro.se blev färre än tidigare, vilket vi ser ska göra det lättare för majoriteten av våra besökare att hitta det de är ute efter. Nu återstår uppföljning och analys och inte minst – att ta tag i själva innehållet på sidorna.

Som ett led i arbetet med att separera innehåll så lanserade vi under hösten flera extrasajter (utöver de vi tidigare lanserat)

www.orebro.se/karlslund

www.orebro.se/wadkoping

www.orebro.se/kulturskolan

www.orebro.se/godman

www.orebro.se/stadsarkiv

Själva fördjupningsdelen av orebro.se, där vi berättar om hur vi jobbar med olika frågor i kommunen, projekt, samarbeten och liknande, smygstartade vi med och gjorde publik under hösten under tiden vi fyllde på med innehåll – den i sig har ingen startsida men ett par större samlingssidor där är:

http://extra.orebro.se/orebrokommunfordjupning/saarbetarvimed.4.6dd1f9011538e4a54e2117e9.html

http://extra.orebro.se/orebrokommunfordjupning/projektsamarbeten.4.6dd1f9011538e4a54e211803.html

I stora drag vad som är nytt med nya orebro.se

Om innehållet på sidorna i stort är detsamma som tidigare så är det framförallt design och navigation som är nytt. Nya orebro.se är responsiv och det betyder att den anpassar sig till storleken på den skärm besökaren har.

Genomgångsssidor (nivå två och tre) har fokus på navigering och att leda besökaren till det innehåll de är ute efter.

På nya orebro.se är det fokus på sidans innehåll och vi har valt att inte ha menyn utfälld. Den ligger till höger i toppen (den hamburgarliknanden ikonen) och går att fälla ut, vilket är en mobilanpassning.

* Varje sida har en inledande, sammanfattande ingress, vilket inte fanns tidigare men som ger en överblick av sidans innehåll och gillas av Google. Vi har också i innehållet försökt att länka till undersidor som hänger samman med ämnet, då inte menyn är synlig hela tiden.

* Längst ner på de flesta sidor finns så kallade ”navigeringskort” som visar sidor i samma nivå – som ett sätt att lotsa besökaren vidare.

* ”Hade du nytta av innehållet” finns på de allra flesta sidor. Det innebär möjlighet att i direkt anslutning till sidan ge feedback på innehållet.

* Kontakt och tyck till – som även innehåller ”sök person” finns uppe till höger, under sidhuvudet i desktop, i toppmenyn i mobil och i sidfoten.

* Ett nyhetsarkiv (som går att filtrera) från startsidan, istället för många olika.

* Nyheterna på startsidan är uppdelade i driftsstörningar, servicenyheter (som också visas på själva innehållssidan om ämnet) och övriga nyheter.

* Sidorna har fått nya url-er /adresser för att göra sidorna mer sökbara via Google. De gamla adresserna är inlagda och ger träffar för serviceinnehåll och direktadresserna fungerar som tidigare.

I vår organisation

Under hösten kunde medarbetarna i Örebro kommun följa uppbyggnadsarbetet av nya webben internt. På så vis kunde den som ville ställa frågor och komma med feedback. Det var också ett sätt att medvetandegöra de förändringar som skulle komma att ske. Att sajten var öppen internt var också väldigt bra vid olika visningar i organisationen.

Anledningen till att vi inte passade på att jobba om innehållet när vi ändå gjorde om designen (vilket givetvis var mycket lockande), var att det skulle bli ett för stort och omfattande uppdrag. Nu kunde vi fokusera på utvecklingen, funktioner och design och samtidigt hålla en tajt tidplan. Uppdraget sköttes inom förvaltning och innebar att vi klarade uppdraget med befintliga resurser, även om det såklart krävdes en rejäl kraftsamling inom framförallt kommunikationsavdelningen rent arbetsmässigt. Även vår systemutvecklare och systemförvaltare på IT har jobbat mer eller mindre heltid med den nya webben.

Vi har jobbat agilt i scrum tillsammans med våra leveranterör Advant (design och grafisk form) och Soleil (utveckling). Samma partners som varit delaktiga i de nya gymnasiewebbarna och extrawebbarna. Fördelen med det var kontinuitet och att vi kunde återanvända delar som vi tagit fram tidigare.

Hur jobbar vi vidare

Vi har tidigare berättat att lanseringen av orebro.se är ett led i att bli en servicewebb fullt ut. För att komma dit krävs att vi ser över och jobbar igenom innehåll och tjänster. Ett viktigt arbete där en del verksamheter i organisationen redan flaggat för att vilja ta tag i sina områden. Detta kommer att påbörjas under våren och pågå fortlöpande.

Samtidigt kommer vi också att fortsätta att jobba med uppföljning och utvärdering av den nya webben. Vi undersöker besöksstatistik och ser vilka sidor som genererar att man kommer till felsidan. Vi håller koll på söksidan och vi går igenom de synpunkter som kommer in via ”Hade du nytta av informationen på denna sida” (i dagsläget cirka 10 kommentarer om dagen) och synpunkter via andra kanaler. På så sätt kan vi se vad vi behöver ändra och förbättra. Vi kommer också att jobba med att förbättra och förändra sidans sök-funktion. Vi har bytt verktyg och använder nu den sök som finns i CMS-et (Sitevision).

Kia Lagerqvist, uppdragsledare
Erik Lundell, webbstrateg

(I januari kommer Advant att sända en podd där vi berättar om arbetet med Örebro kommuns webbfamilj)

Ett servicecenter för kommunens medborgare

Örebro kommuns servicecenter har funnits och utvecklats i snart tre år. Servicecenter kom till för att ge god och jämlik service till medborgare och företagare i Örebro och för att skapa ”en ingång” till kommunen. Medborgarna, nya som gamla, ska inte behöva känna till kommunens sätt att organisera sig och var olika verksamheter är lokaliserade, för att kunna få den hjälp de behöver.

Snabb hjälp

Till Servicecenters lokal i centrala Örebro kan man komma som besökare för ett personligt möte, men de allra flesta ärenden besvaras per telefon. Under 2015 tog Servicecenter emot mellan 800 och 2 100 telefonsamtal per dag.

– Men vi är alltså ingen växel längre, den bilden lever faktiskt kvar hos en del. Vi har kunniga kommunvägledare som kan ta sig an ärendena och ofta lösa dem vid den första kontakten, säger Patric Klaremo, enhetschef för Servicecenter som också varit med från starten för tre år sedan.

Statistiken visar att man i september 2014 löste 45 procent av ärendena vid första kontakten och vid samma tidpunkt 2016 hela 73 procent.

Tonval eller vänta kvar

– Att vi införde tonval har varit en bidragande orsak till detta. Du ringer och får välja vilket verksamhetsområde ditt ärende gäller och får då tala med en kommunvägledare med kunskaper på just det området. Om man tycker det är besvärligt med tonvalet är det bara att dröja kvar, så får man tala med en person som slussar rätt, säger Patric.

Alla kontakter med medborgarna, under 2015 dagligen mellan 800 och 2 100 telefonsamtal, ger också en unik möjlighet att få deras synpunkter på kommunens service.

– Efter avslutat samtal blir en del av dem uppringda och ombedda att svara på några frågor. Cirka 25 procent av de som blir uppringda är villiga att göra det och de ger oss i snitt 3,9 poäng i betyg av 5 möjliga.

Språkkunskaper viktigt

En stor fördel är att de personer som arbetar i Servicecenter talar nära tjugo olika språk och att fyra av kommunvägledarna är teckenspråkiga.

– Språket är så viktigt för att skapa förtroende. Inte minst de nyanlända till Sverige uttrycker sin uppskattning av att någon som talar deras språk kan förklara hur samhället fungerar och var man ska vända sig, berättar Patric.

Men det finns också andra sätt att få service och information än att ringa, mejla eller besöka Servicecenter.

– Kommunen inför fler e-tjänster efterhand och vi har nu utvecklat kommunens webbplats till en servicewebb, säger Patric.

Fortsatt utveckling

Framöver ser Patric ett antal utmaningar, alla med syftet att förenkla vardagen och kontakten med kommunen för medborgarna:

  • Ökad samverkan med andra myndigheter.
  • En självklar och tydlig roll i en förbättrad migrations- och etableringsprocess.
  • Att möta varje medborgare utifrån dennes villkor, alltid med utgångspunkten – service på lika villkor.
  • Vara navet i medborgarorienterad verksamhetsutveckling.

Servicecenter är idag en del av Kommunstyrelseförvaltningen och tillhör avdelning ”Kommunikation och samhällsutveckling”. På Servicecenter finns cirka 70 medarbetare som behärskar nära tjugo olika språk – fyra kommunvägledare är teckenspråkiga.

Har du frågor?

Kontakta gärna Patric Klaremo, patric.klaremo@orebro.se.

Du kan också läsa mer om Servicecenter på http://www.orebro.se/36868.html.

Utvecklingen av Servicecenter har följts av forskare på Örebro universitet. Läs forskningsrapporten ”Att sjösätta ett kommunalt servicecenter

10 000 följare för Tillbakablick Örebro!

Det tog bara drygt ett halvår för Örebro kommuns nostalgikonto ”Tillbakablick Örebro” att få 10 000 följare – vilket förstås är riktigt kul! Därmed är @tborebro Sveriges största kommunala Instagramkonto.

Tillbakablickorebro1

Att det har gått så snabbt att nå 10 000 följare vittnar om att det verkligen finns ett stort intresse för nostalgibilder från staden.

Men förutom så många följare är engagemanget stort på i princip varenda bild. Varje bild genererar i snitt 700-800 likes och massor av kommentarer. Just kommentarerna fyller en viktig funktion för kontot och inte minst Stadsarkivet när folk som följer kontot fyller på med mer information till bilderna. Men förstås också roliga anekdoter och berättelser.

De populäraste bilderna har varit från välbekanta stadsmiljöer och de allra populäraste har haft tydliga Örebromarkörer som motiv: Slottet, Lilleputtetåget och Svampen. Fokus framöver kommer att bli stadsmiljöer, men det kommer nog att bli lite mer bilder från ytterområden i Örebro och andra orter i Örebro kommun, som till exempel Garphyttan eller Odensbacken.

Så det tog ett halvår att få 10 000 följare. Ska vi säga 20 000 följare om sex månader? : )

Har du frågor om Örebro kommuns nostalgikonto på Instagram?

Välkommen att kontakta Linus Mattisson, kommunikatör inriktning sociala medier, linus.mattisson@orebro.se.

Tjänstedesign och kundresor – vilka erfarenheter har ni?

Processer är för oss de återkommande arbetssätt vi har för att leverera ett värde till en mottagare (= kunden i processen, som kan vara intern eller extern beroende på process). Värdet som levereras kan vara i form av en tjänst, styrning eller stöd. Vi har därför, helt naturligt, ett starkt mottagarfokus i arbetet med våra processer. I processerna ska vi ha fokus på mottagarens behov och inte funktionsindelningen i organisationen.

Kundorientering är också en viktig pusselbit i metoden SIQ-pusslet, som vi använder för att identifiera utvecklingsområden. Vi har dessutom sedan långt tillbaka använt metoden effektkartläggning för att skapa lösningar som möter drivkrafter och behov hos mottagare i de förändringar vi vill göra, speciellt i samband med utvecklingen av våra webbar och vårt intranät, men även i annan utveckling, t.ex. för vår ledarplattform eller i arbetet med LOV, Lagen om valfrihet. Vi har även använt oss av fokusgrupper som metod för att lära känna mottagaren och mottagarens behov bättre. Det har alltid varit oerhört spännande och vi har många gånger fått justera det vi själva trott oss veta, när vi fått se och höra hur mottagaren upplever det vi tänker oss att göra.

Vi behöver nu ännu mer stärka det systematiska stödet för kvalitetsutveckling och verksamhetsutveckling och bli ännu bättre på att lära känna mottagaren. Förutom effektkartläggning och fokusgrupper, som vi redan använt oss av i vårt utvecklingsarbete, så har vi börjat titta närmare på tjänstedesign och kundresor.

Tjänstedesign innebär ju att planera och organisera olika komponenter kring en tjänst för att förbättra det den är till för och förbättra för dem den är till för så att upplevelsen av tjänsten förhöjs. Vi har länge inom webb- och intranätutvecklingen utvecklat med användaren i fokus och strävat efter användarvänlighet och användbarhet. Detta behöver vi bli bättre på även inom andra områden – att sätta oss in i mottagarens perspektiv och förstå mottagarens beteende och behov.

En kundresa beskriver en process utifrån mottagarens perspektiv. Man lyssnar på mottagaren för att förstå vad mottagaren gör, vad som händer och hur mottagaren upplever det som händer. Ofta måste man här gå utanför den egna processen man har för att leverera ett värde till mottagaren – vad hände innan den egna processen startade, vad hände efteråt som påverkade mottagarens upplevelse.

Vi är nyfikna på era erfarenheter

Nu är vi  nyfikna på att ta del av kommunsveriges erfarenheter inom området (ja, andra organisationer också förstås).

Jobbar ni med tjänstedesign och/eller kundresor? Vilka metoder använder ni er av? Vilka erfarenheter har ni gjort? Vad vill ni skicka med oss i vårt kommande arbete?

Kontakta gärna Carina Asplund, utvecklingsstrateg på Kommunstyrelseförvaltningen, carina.asplund@orebro.se och berätta, eller kommentera direkt här på bloggen.

Succé för Örebro kommuns nostalgikonto!

Responsen från örebroarna har varit riktigt, riktigt stor efter att vi nyligen kickade igång nostalgikontot ”Tillbakablick Örebro” på Instagram. På mindre än fyra veckor har kontot redan fått närmare 4 700 följare – alltså mer än 1 000 följare i veckan. Det är riktigt fina siffror.

Bilder från Tillbakablick Örebro

Det har också varit superstort engagemang på varje bild, med ett snitt på 350-400 likes per bild. Vissa bilder har till och med fått nästan 700 likes. Det är med andra ord en väldigt stor andel av våra följare som gillar varje bild. Dessutom har nästan alla bilder hittills genererat väldigt många kommentarer, vilket är lite ovanligt med tanke på att drygt 99 procent av interaktionerna på Instagram utgörs av likes och resterande en procent av kommentarer. Men så ser inte förhållandet alltså ut för Tillbakablick Örebro – @tborebro

Från min tid som webbredaktör på na.se visste jag att folk uppskattade när vi gjorde bildspel av bilder från Stadsarkivets bildarkiv online. Jag tog med mig idén när jag började jobba som kommunikatör för Örebro kommun, för det är en riktig guldgruva med över 44 000 tillgängliga bilder.

Nu har ju Örebro kommuns centrala Instagram-konto varit ”upptaget” eftersom vi där använder en stafettprincip som innebär att en kommunal verksamhet tar hand om kontot en vecka i taget. Men jag såg att det fanns ett behov av andra typer av bilder på kommunens Instagram, bland annat nostalgibilder från Örebro. Och så föddes idén till ”Tillbakablick Örebro” som fick bli ett renodlat nostalgikonto. Syftet med kontot är att kunna vara lite folkbildande, så att örebroarna lära känna Örebro ännu bättre, men också att de ska känna en stolthet över sin stad och historia.

Just nu är tanken att lägga ut en ny bild varje dag. Men det kanske kommer att ändras till tre bilder i veckan eller liknande. Det beror ju på hur responsen från följarna kommer att se ut framöver. Nu har jag inte gjort någon närmare analys av vilka det är som följer kontot, men när man kikar på kommentarer till bilderna tycks det vara en väldigt stor spridning i åldrarna, allt från 17-18-åringar, som förvånas över hur det sett ut i Örebro tidigare, till lite äldre personer i 60-70-årsåldern som kommer ihåg och blir nostalgiska.

Så det är väldigt kul! Även medialt har det varit ett stort intresse. Både NA, SVT och SR har uppmärksammat kontot.

Har du frågor?

Välkommen att kontakta Linus Mattisson, kommunikatör på Örebro kommun.

Nu lanserar vi den första egna webben i vår utökade webbfamilj

Nu lanserar vi den första av en rad nya webbplatser/bloggar utifrån vårt upplägg med en kommunal webbfamilj där olika webbar har olika syften, målgrupp och mål.

Först ut i raden av webbar som är byggda utifrån ett gemensamt manér och ramverk, men med möjlighet till olika funktioner och färger är Klimatsmart vardag som nu lanseras. Under hösten kommer även sajter för Pedagog Örebro och Gymnasieantagningen att lanseras.

Vi har tidigare berättat om vårt arbete med att möjliggöra fördjupning, fakta, profilering och dialog digitalt genom webben.

Under våren tog vi fram design, mallar och funktioner för dessa mer ”egna” webbplatser. De är och byggda i Sitevision som våra övriga webbplatser i familjen. De går enkelt att anpassa i frågan om färg och loggor och text i sidhuvud och sidfot. Olika funktioner och delar plockas ihop och byggs upp utifrån behov. Exempel på funktioner/komponenter att välja är nyhetsarkiv, kalendarium, kommentarsfunktion, bloggartiklar, puffar och flöden i sociala medier. Webbarna/bloggarna ligger alla på samma server och driftas internt av vår it-avdelning. De kommer också att vara sökbara från orebro.se (om så önskas).

Örebro kommuns webbfamilj

I kommunens webbfamilj ingår:

  • orebro.se (som kommer att delas upp i en servicedel och en fördjupningsdel)
  • extrawebb (där de ”egna” webbarna byggs) vars syfte är erfarenhetsutbyte, fördjupning, profilering och dialog
  • skolwebbar (gymnasiewebbar och grundskolewebbar).

Uppdelningen och utvecklingen görs av flera anledningar. Orebro.se ska bli en servicewebb där majoriteten av besökarna får svar på sina frågor och för att det ska bli lättare för besökarna att göra det behöver information flyttas till andra delar. Samtidigt finns behovet av ytterligare innehåll tillgängligt till olika målgrupper digitalt. Det har vi hittills löst delvis genom att ha olika webbar/bloggar (som den som du läser nu 🙂 ) som ligger på olika servrar i olika CMS och där har det varit svårt att förvalta och hålla en tydligare enhetlighet kring avsändaren. Nu kan vi också utveckla funktionalitet som kommer fler webbplatser tillgodo.

De nya gymnasiewebbarna lanserades i september och nu håller vi för fullt på med att göra om orebro.se – det kan du läsa mer om här.

/Kia Lagerqvist, utvecklingsstrateg
Erik Lundell, webbstrateg

Gymnasiewebbarna publicerade – nu väntar nya orebro.se

Äntligen har vi publicerat nya gymnasieskolwebbar! Ambitionen var att de skulle vara klara den 1 oktober. Det tog ytterligare fyra dagar och vi lanserade innan gymnasiemässan den 14 oktober, vilket var uppdraget. Det har varit en extremt tight tidplan, men tack vare ett gediget förarbete och engagerade medarbetare så klarade vi det.

Vad har vi gjort och hur?

Som vi har berättat tidigare  började arbetet med nya skolwebbar redan 2011. Då gjorde vi en förstudie med effektkarta och en revidering av effektkartan för orebro.se. Tanken var att först göra om orebro.se och utnyttja design och mallar för nya skolwebbar. Vi började sedan också att arbeta enligt förvaltningsmodellen pm3 för vårt ”webbobjekt” och det visade tydligt att vi inte hade säkerställt organisation och resurser. Så i stället för att inleda projekt/uppdrag började vi reda i ansvar och uppdrag och med att fylla hålen. Kanske inte lika roligt, men en nödvändig förutsättning för att kunna jobba långsiktigt och resurseffektivt. I dag har vi en bemannad förvaltningsorganisation och egen webbutvecklare, och det har också varit en viktig framgångsfaktor och möjliggörare.

För ganska precis ett år sedan var vi redo och började, tillsammans med våra leverantörer Advant produktionsbyrå och SoleilIT, att jobba med ny design (vi hade en grafisk profil, men den täckte inte fullt ut webb) och mallar för fördjupningsdelen för orebro.se, som vi hade mest behov av att få på plats först i ordningen. Vi jobbade intensivt hela hösten och våren och satte design, sök och en uppsättning sidmallar som vi sedan har kunnat använda för gymnasiewebbarna och som vi ser att vi också till stor del kommer att kunna använda för nya orebro.se. Vi gjorde också flera användartester.

När vi drog i gång gymnasiewebbsarbetet kunde vi gå direkt på gymnasiespecifika behov. Det ledde till att vi tog fram särskilda mallar för programsidorna – de sidor som presenterar själva programmen/utbildningarna – se t.ex. exempelvis estetiska programmet på Karolinska gymnasiet och för startsidorna – se t.ex. Virginska gymnasiet och Kvinnerstagymnasiet

För övriga sidor kunde vi i stort använda de mallar och funktioner som vi redan hade tagit fram. En funktion som vi använder mycket är vad vi kallar för ”plusboxar” eller collapsed items, se exempel från Tullängsgymnasiet

Mobilmenyn vållade oss en del arbete och vi provade att ha den i botten till en början, men la den tillslut i huvudet för att få önskad funktion. Användningstesterna visade att det inte spelade någon större roll om den ligger i botten eller toppen.

Sök (vi använder Sitevisions egen sök) är också något vi har lagt en del tid på, och som vi också kommer att fortsätta förfina och jobba vidare med.

Så sent som den 19 maj drog vi i gång med första sprinten i gymnasiewebbarbetet. Då hade vi user stories genomarbetade och klara men låg i övrigt drygt en månad efter plan. Totalt jobbade vi i fyra sprintar, inklusive semester. Precis som i arbetet med fördjupningsdelen för orebro.se krävdes omfattande testning i olika webbläsare, desktop såväl som mobil. Här hade vi nytta av Browserstack.

Innehållsmässigt jobbade vi med ett gymnasium som pilot och kopierade därefter den för de andra gymnasierna att anpassa innehåll utifrån. Den lösningen fungerade mycket smidigt så som vi nu har byggt att det går lätt att byta avsändare och färg som slår igenom på hela sajten. Under drygt tre veckor jobbade skolpublicerarna intensivt med stöd och hjälp av skolwebbredaktören med att bygga upp innehållet.

De första delarna i fördjupningswebben är nu under konstruktion och kommer att lanseras under hösten och uppdragsmässigt går vi nu vidare med nya orebro.se med samma agila arbetssätt och team (som börjar blir riktigt sammansvetsade vid detta lag) bestående av en produktägare/uppdragsledare, en intern utvecklare, en extern utvecklare (deltid) och en extern designer/ux-are (deltid). Nära knutna finns stakeholders i organisationen, uppdragsgrupp och uppdragsägare.

Nya orebro.se – förbättrad service i fokus

Nya orebro.se ska bli en servicewebb. Där ska majoriteten av besökarna få svar på sina frågor och utföra sina tjänster. Att skapa en servicewebb är ett långsiktigt, djupgående arbete som tar tid. Där kommer vi inte att vara fullt ut när vi lanserar under nästa år, men vi kommer att ha tagit ett steg på vägen. Vårt första steg är att flytta innehållet från nuvarande webbplats till en ny, responsiv webbplats där designen utgår från besökarnas behov och beteenden. I det första steget ingår en ny sökfunktion och ny struktur. Innehållet flyttar vi som det är.

Ett steg i taget

Anledningen till att vi inte samtidigt passar på att anpassa innehållet så att det verkligen svarar på besökarnas frågor (där ser det olika ut idag – vissa sidor är redan bra, andra behöver en hel del bearbetning och helt nytt innehåll kommer att tillkomma, annat att tas bort helt), utveckla nya tjänster och flytta över det som ska ligga på fördjupningsdelen är för att det skulle vara ”en hel elefant”. Vi tror på att stycka elefanten och på att driva kontinuerlig förändring hellre än ett stort, jätteuppdrag som riskerar att slita ut. Vi har heller inte resurserna att göra allt på en gång och lägg där till att det då också skulle ta väldigt mycket längre tid innan vi kan lansera.

Vi har därför beslutat att börja med ny design, navigationsstruktur och responsivitet – ett nog så viktigt steg när vi ser att vissa sidor besöks till 90 procent från mobila enheter. Väl i det nya ”skalet” jobbar vi vidare med innehåll och tjänster. Där ser vi också att vi behöver synka oss i organisationen så att svaren blir lika oavsett kanal och att jobba med målgruppernas hela resa – att verkligen ta reda på deras behov.

De nya gymnasiewebbarna:

Karolinska gymnasiet

Rudbecksgymnasiet

Kvinnerstagymnasiet

Tullängsgymnasiet

Virginska gymnasiet

Nyhet om nya skolwebbar på orebro.se

/Kia Lagerqvist, utvecklingsstrateg
Erik Lundell, webbstrateg