Ny handbok om Örebro kommuns värderingsmodell

Örebro kommun fortsätter att utveckla arbetssättet kring nyttorealisering och effekthemtagning, ett arbete som initierades under 2017. En kommunalt anpassad modell för kalkylering, värdering och realisering av effekter och nytta har skapats, med Ekonomistyrningsverkets modell för nyttorealisering och business case som grund. Arbetssättet har hittills i hög grad använts för värdering och prioritering av projekt kopplat till kommunens stora satsning på digitalisering.

Värderingsmodellen

Värderingsmodellen syftar till att ge stöd vid framtagandet av ett heltäckande beslutsunderlag inför ställningstagande om genomförande av olika förändringar. Utifrån beslutsunderlaget skapar modellen förutsättningar för värdering och prioritering. Den ger också en bild av de effekter som förväntas till följd av genomförda förändringar och ett arbetssätt för realisering av dessa, bland annat genom formulerade effekthemtagningsplaner och utsedda roller. Modellen inkluderar även ett kalkylverktyg som skapar en struktur för kalkylering av utvecklingskostnader, resursbehov och konsekvenser av omställning till följd av genomförda förändringar.

Värderingsmodellen kompletterar kommunens projektstyrningsmodell, primärt i syfte att säkerställa nyttorealiseringen till följd av genomförda projekt. Arbetssättet kan även användas för andra förändringar som inte genomförs i projektform.

Handböcker och kalkylverktyg som stöd

Välkommen att ta del av Örebro kommuns handbok för Värderingsmodellen, liksom vårt Kalkylverktyg för värdering. Obs! bloggen tillåter inte att vi publicerar excel-filer med makron, så denna fil fungerar inte så som det är tänkt, men ni kan se upplägget i den. Kontakta oss på e-postadressen nedan om ni vill ha en fil med fungerande makron.

Observera att kalkylverktyget som vi delar med oss av här är en extern version som inte innehåller information om hur vi bedömer graden av genomförbarhet och realiserbarhet, då den delen är utvecklad tillsammans med externa konsulter.

Kika även gärna i vår handbok för Projektstyrningsmodellen för mer information om hur dessa modeller har länkats samman.

Har du frågor?

Välkommen att kontakta Örebro kommuns Projektkontor via projektkontoret@orebro.se.

 

Nyttorealisering – hur mogna är vi för det?

Idag har vi påbörjat ett spännande arbete tillsammans med Anna Pegelow och Lars Dannemann från E-delegationen. Vi tog första steget i att göra en mognadsanalys för nyttorealisering. Vi är tydligen första kommunen som gör detta, vilket känns lite extra roligt.

Vad är nytta?

Vi står inför ökade krav på att ha kunskap, processer och verktyg för att realisera nyttan av verksamhetsutveckling. Det viktigaste kriteriet för att värdera en satsning är inte leveranser rörande tid, kostnader och kvalitet, utan den verksamhetsnytta som den levererar.

I E-delegationens Vägledning för nyttorealisering definierar man nytta som ”resultatet av en förändring som upplevs som positivt av dess intressenter. Oftast har en nytta ett kvantifierbart värde uttryckt i pengar, resurser eller kvalitetsmått (t.ex. tid, volymer, nöjd kund). Realiseringen av nyttor förutsätter förändringsaktiviteter med involvering av berörda intressenter. Dessa förändringar kan handla om att förbättra, öka, reducera eller sluta göra något befintligt eller att göra någonting nytt.”

Upplägget av mognadsanalysen

Steg 1 var ett seminarium som hade till syfte att ge oss som deltar en gemensam förståelse för vad det hela handlar om. Steg 2 är en enkät som vi kommer att fylla i individuellt. Sammanställningen och analysen av den blir sedan ett underlag för steg 3 som är en gemensam workshop. Därefter får vi en analys och förslag till handlingsplan för hur vi bör gå vidare.

Hur säkerställer man då nyttorealisering?

Enligt E-delegationen måste man kunna svara på sju frågor för att skapa goda förutsättningar för nyttorealisering:

  1. Vad är nyttan?
  2. Hur ska den realiseras?
  3. Vem ska realisera nyttan? (detta är något man måste tänka in tidigt)
  4. När uppkommer nyttan?
  5. Hur ska nyttan följas upp?
  6. Vem ansvarar för uppföljningen?
  7. Vilka mätetal ska man använda?

För att skapa bästa förutsättningarna för att lyckas med verksamhetsutveckling krävs ett aktivt arbete med att realisera och följa upp nyttor. Vi står inför många utmaningar, men den största handlar nog om att få nyttorealisering att genomsyra så många delar som möjligt i vår verksamhetsutveckling och att få roller och ansvar i detta att sätta sig. Det handlar om att hitta rätt nivå att starta med och satsa på ett stegvis införande.

Vi genomför nästa workshop i slutet av februari och återkommer då med fler reflektioner.