Öppna data är en del av den ordinarie verksamhetsutvecklingen

Örebro kommuns arbete med öppna data har utökats och är nu en integrerad del av den ordinarie verksamhetsutvecklingen och arbetet med verksamhetsplan. Detta är i enighet med uppdraget i politikens styrdokument ”Övergripande strategier och budget”:

Arbetet med öppna data pågår löpande och målet är att det ska bli en integrerad del av den dagliga verksamhetsutvecklingen.

Kommundirektören har utifrån detta fattat följande beslut:

  • Förvaltningscheferna utser kontaktperson per förvaltning, lämnar namn till Björn Hagström som sammankallar gruppen inför att förvaltningarna ska upprätta sina verksamhetsplaner för 2014.

  • Förvaltningarnas arbete med Öppen data ska fr.o.m. 2014 ingå som en del i den ordinarie verksamhetsutvecklingen.

Öppna data har tidigare hanterats som en separat fråga och har av många setts som en it-fråga. Detta medför ett antal problem.

För att veta vilken data man ska öppna upp behöver man känna till vilken information som finns inom en verksamhet och det har verksamheten själv bäst kunskap om. När man identifierat en datakälla måste man bedöma om den kan öppnas upp och även här är det verksamheten själv som är bäst på att bedöma det. När beslutet är taget ska informationen öppnas upp. Ibland sker detta genom manuella uttag och ibland genom direktkopplingar till system. I båda fallen är det verksamheten som har bäst kunskap om hur detta bör göras. När detta är klart hanteras själva publiceringen på orebro.se/psidata av kommunikationsavdelningen.

Utöver dessa praktiska frågor är det rent formellt den som äger informationen som bör ansvara för och fatta beslut om öppnandet. Det är alltså en chefsfråga. Ibland kan det krävas ändrade arbetssätt för att det ska vara möjligt att publicera öppna data och det är i högsta grad en chefsfråga. Det är alltså viktigt att öppna data blir en del av den ordinarie verksamhetsutvecklingen som den nu blivit i Örebro kommun.

I praktiken sker detta genom att varje förvaltning har utsett en ansvarig för öppna data som samordnas av E-strateg Björn Hagström. Dessa ansvariga har i flera fall skapat egna grupperingar inom sin förvaltning som hjälper till med arbetet.

Här diskuteras detta inlägg på Facebook.

Om stockholmskommunernas projekt för öppna data

Jag har tittat på webbsändningen från Forum öppna data från 12 april där Magnus Kolsjö presenterar det arbete för öppna data som bedrivs av kommunerna i Stockholmsregionen genom ett Vinnova-projekt. Det är ett imponerande arbete och resten av kommunsverige (och till stor del även myndighetssverige) kommer kunna dra stor nytta av det. Jag har själv redan tagit delar till det regionala samarbetet vi har i Örebro län. Magnus presentation finns också på Slideshare.

Uppdatering 2013-04-19: Nu finns dokumentet med de vägledande principerna publicerat publikt också.

Men det finns naturligtvis en del funderingar och tankar och jag tänkte ta dem öppet här. Kanske kan vi alla lära oss något tillsammans.

Kunskap om öppna data

Den absolut största funderingen jag har rör något som jag efter ett tag insåg att jag saknade. I det arbete jag bedrivit inom öppna data i Örebro kommun så har det varit en stor utmaning att förklara vad öppna data är, vad det kan leda till och hur man går tillväga för att skapa det. Den sista punkten tas väl om hand i det arbete Magnus presenterade men jag saknar de andra två. Vi har tagit fram en film för att förklara begreppen och den är ok men är för lång och till viss del för teknisk. Jag har också beskrivit konceptet och möjliga effekter och exemplifierat med appar och tjänster som bygger på öppna data. Trots detta finns det en stor osäkerhet i organisationen om vad öppna data egentligen är. Jag hävdar att öppna data är verksamhetsutveckling, det är inte en it-fråga. Om det är så måste det finnas en förståelse för begreppet i organisationen kommer. Det kommer i alla fall göra att genomförandet gå mycket enklare. Jag undrar om stockholmsprojektet funderat kring detta och om det finns några planer inom området?

Principerna

En annan reflektion är att principerna kanske inte är på principnivå utan mer på handlingsplansnivå. Jag tänker till exempel på princip tre under ”Informationshantering” som säger att ”en maskinläsbar beskrivning över organisationen ska finnas publicerad” men även flera av de andra. En möjligt princip under ”Informationshantering” skulle kunna vara något i stil med ”Information om befintliga informationsresurser och möjligheterna att återanvända information från dessa publiceras publikt.”. Denna princip kan motivera ett antal åtgärder och skulle även kunna omfatta punkt 8 om avgifter och övriga villkor.

Principerna under ”Interna processer och system” skulle kunna sammanfattas i ”Ansvar för öppna data ska vara tydligt och arbetet med öppna data ska vara naturliga delar i verksamhets- och it-utveckling.”.

”Publicering och semantik” kan bli ”Öppna data ska samlas strukturerat och regionalt samordnat på sådant sätt att det underlättar återanvändning i så hög grad som möjligt.”. Allt detta är så klart snabbt framtaget och behöver bearbetas men det känns mer som principer är punkter i en handlingsplan. Som det är idag återkommer flera av principerna också som åtgärdspunkter längre fram i checklistorna.

Det borde räcka med 3-5 principer totalt. En princip bör vara vägledande och stödjande. Om det dyker upp en ny frågeställning/behov längre fram i arbetet bör man kunna luta sig tillbaka på principerna för att se hur man bör hantera den. Är principerna för smala/detaljerade är risken stor att en ny frågeställning faller mellan springorna och principerna är då inte stödjande och vägledande.

Det var de stora funderingarna jag hade och här kommer några mindre punkter.

Checklistan för att komma igång med arbetet med öppna data

Punkt 4 i checklistan för att komma igång handlar om den lokala publiceringsplanen. Jag funderar på om inte det juridiska perspektivet förtjänar ett eget omnämnande även om man skulle kunna säga att det täcks av enkelheten att publicera? Enkelheten kan dölja många perspektiv som hur svårt är det att hämta informationen för publicering, hur svårt är det att få ok från informationsägaren och måste man rensa bort uppgifter som inte kan öppnas upp för att nämna några.

Jag noterar också att man genomgående (förutom i just punkten om avgifter i checklistan för att komma igång) talar om öppna data men samtidigt talar om principer för avgifter. Om det är öppna data bör det inte finnas några avgifter. Jag förstår varför man talar om öppna data men det är viktigt att vara tydlig så man inte skapar förvirring hos de som är nya i frågan.

Checklistan för arbetet att publicera information

Punkt 5 bör kanske nämna tredje man upphovsrätt eller bara tala om ”uppgifter som inte kan delas ut som öppna data”?

Punkt 6 bör kanske även omfatta länkade data? Kanske en egen punkt? Jag saknar också en delfråga här (om det inte ska bli en egen punkt), en fråga är filformat och en annan är vilken standard informationen är strukturerad enligt. När det gäller filformat bör man välja ett öppet format och för informationsstandard i första hand en öppen standard som valts internationellt och i andra hand en som valts nationellt. Det är inte alltid det är filer som publiceras men om det är det håller resonemanget tycker jag. Missar jag något i tankegången här? Detta är inte min starkaste sida.

Punkt 10 handlar egentligen om förändringshantering av information och/eller teknik eller hur? Förslag ”Slå fast och dokumentera hur förändring av innehåll och teknik ska ske.”.

Jag saknar också en viktig punkt i denna checklista. Informationsägaren (eller någon företrädare för denne) behöver kontrollera den information som ska publiceras efter eventuellt avlägsnande av sekretess- eller personuppgifter eller information med upphovsrättsproblematik så vi vet att vi lyckats rensa bort det som inte ska bli öppna data.

Kartdata

När det gäller tankarna på att öppna upp kommunala intressepunkter konstaterar jag nöjt att Örebro kommun redan publicerar all denna information med undantag för motionsspåren som ännu bara ligger som kartlager men inte öppna data. Jag tycker det är bra information att börja med. Man kan få ut stora mängder intressant öppna data inom många olika områden genom teknik som ofta är rätt billig och enkel. Det kommer troligtvis vara grunden till mycket öppen data även från Örebro län på sikt.

När det gäller parkeringar funderar jag på om ni pratar om de kommunala parkeringarna eller även de privata?

Effektmål

Jag tycker om att ni har effektmål! Det är jättesvårt att formulera dem på ett bra sätt och det finns lite förbättringspotential men i grunden riktigt bra. Det jag funderar över är hur de förhåller sig till det som står under ”Vad hoppas vi uppnå?” på sidan 7 i presentationen. Det känns som att detta och effektmålen bör slås ihop till en helhet. Nu kommer effektmålen lite på undantag vilket är synd och effektmålen bör vara just det man hoppas uppnå.