Prenumerera på skolmatsmenyer

För ett par veckor sedan presenterade Örebro kommun ett sätt att låta elever och föräldrar prenumerera på skolmatsedlar elektroniskt. Nu finns det också ett lätt sätt att hitta matsedlarna för de flesta skolor i Örebro. Klicka på ”iCal” i tabellen nedan för den skolan du är intresserad av för att prenumerera på den apparat du använder just nu.

Det är dinskolmat.se som publicerar informationen.

Skola Kalender API
Adolfsbergsskolan iCal JSON
Allégården iCal JSON
Almbro skola iCal JSON
Almby skola iCal JSON
Asker skola iCal JSON
Birgittaskolan iCal JSON
Björkhagaskolan iCal JSON
Brickebackens skola iCal JSON
Bruketsskola iCal JSON
Brunnskolan iCal JSON
Eklundaskolan iCal JSON
Engelbrektsskolan iCal JSON
Ervallaskolan iCal JSON
Fridensbergs Förskola iCal JSON
Fridhemsskolan iCal JSON
Garphyttans Skola iCal JSON
Glanshammars skola iCal JSON
Gumaeliusskolan iCal JSON
Hagaskolan iCal JSON
Hampetorps Skola iCal JSON
Hannaskolan iCal JSON
Hattstugans förskola iCal JSON
Hovstaskolan iCal JSON
Internationella Engelska Skolan iCal JSON
Karl Johans skola iCal JSON
Karolinska gymnasiet iCal JSON
Kattungens förskola iCal JSON
Kilsmo Skola iCal JSON
Knagglabacke förskola iCal JSON
Kottebo förskola iCal JSON
Kristinaskolans förskola iCal JSON
Kryddgårdsskolan iCal JSON
Kvinnerstagymnasiet iCal JSON
Latorps Skola iCal JSON
Latorps förskola iCal JSON
Lillåns skola iCal JSON
Lillåns södra skola iCal JSON
Lundbyskolan iCal JSON
Mariebergsskolan iCal JSON
Mellringeskolan iCal JSON
Mosjö skola iCal JSON
Måsens förskola iCal JSON
Navets skola iCal JSON
Norrbyskolan iCal JSON
Nya Karlslundsskolan iCal JSON
Närkes Kils Skola iCal JSON
Odenskolan iCal JSON
Olaus Petriskolan iCal JSON
Proffsgymnasiet iCal JSON
Risbergska gymnasiet iCal JSON
Rostaskolan iCal JSON
Rudbecksgymnasiet iCal JSON
Snöstjärnans förskola iCal JSON
Stora Mellösa Skola iCal JSON
Stureskolan iCal JSON
Sveaskolan iCal JSON
Sörbyskolan iCal JSON
Sörbyängsskolan iCal JSON
Tegnérskolan iCal JSON
Tullängsgymnasiet iCal JSON
Valpebo förskola iCal JSON
Villekulla förskola iCal JSON
Vintrosa Skola iCal JSON
Vintrosa förskola iCal JSON
Virginska gymnasiet iCal JSON
Vivallaskolan iCal JSON
Västra Engelbrektsskolan iCal JSON
Wadköpings Förskola iCal JSON
Wallerska skolan iCal JSON

Kalender-maltidsinformation-cropKalender-maltidsinformation-crop-expanded

Så här kan det se ut när man prenumererar på en skolas matsedel på en surfplatta.

Listan kan komma att uppdateras där den egentligen är publicerad så om du hittar den här sidan ett tag efter 2015-09-23 och inte hittar din skola i listan nedan kan du testa originalsidan.

 

Från pappersarkiv till öppna data

Redovisningsenheten ligger tre trappor upp i Rådhuset, här jobbar Therése Ljung tillsammans med ca 20 personer. I en av de rosa korridorerna finns en dörr med skylten ”Arkiv”, här inne finns bland annat fakturor från de senaste tio åren sorterade i arkivboxar. Totalt får kommunen in mer än 200 000 fakturor per år. Men nuförtiden är nästan 80 procent av alla fakturor elektroniska och pappersfakturorna scannas in. Istället för arkivet används öppna data, som är ett digitalt arkiv och öppet för alla. Här kan du hitta fakturor från 2010 fram till idag som öppna data. Är du nyfiken på kommunens övriga öppna data kan du kolla här orebro.se/psidata

Öppna-ekonomi-data-liten

Såhär ser öppna data ut.

Therése är ekonomiadministratör på kommunens redovisningsenhet. Enhetens Användarstöd ger kommunens personal support i ekonomisystemet, och till enhetens Fakturacentral kan företag och privatpersoner ringa. Om du ringer hit kan det vara Therése som svarar, en av hennes arbetsuppgifter är att svara i telefon några timmar i veckan.

Öppna data minskar arbetsbelastningen för Redovisningsenheten.

– Vi har en skyldighet att arkivera i tio år och förr sparades alla papperskopior. Så när någon ringde och ville ha ut en faktura fick man gå och leta i arkivet. Nu är alla fakturor elektroniska. Vi började scanna in fakturor 2005, så vi har de senaste tio åren digitalt, berättar Therése.

Örebro kommun började med öppna data år 2012. I öppna data finns (bland annat) information om alla fakturor tillgänglig som Excel-filer. Där hittar du uppgifter om leverantörer, summor m.m. Men inte själva fakturan. En tanke inför framtiden är att kanske kunna lägga ut filerna med fakturorna också. Men det är svårt eftersom viss information är känslig, till exempel fakturor som rör socialtjänsten eller fakturor där det står namn och personnummer.

– Vi får mer specifika frågor efter att vi började med öppna data, och sparar på så sätt arbetstid. De som hör av sig vet oftast vad de vill ha. De har varit inne på öppna data och kollat först, och begär ut fakturorna som de är intresserade av. Det är också positivt att vi får hjälp att granska kommunens redovisning av alla som använder öppna data, säger Therése.

IMG_0267

Therése Ljung visar hur det ser ut i arkivet – massa papper i arkivboxar och pärmar.

Vem är det som använder öppna data?

Både företag och privatpersoner har nytta av öppna data, det sparar tid för alla. Det går att kolla upp saker direkt vilket gör att de som ringer vet vad de behöver. Och sedan är det många som inte ens behöver höra av sig till Redovisningsenheten, de går bara in på öppna data och nöjer sig med informationen de hittar där. Therése ger några exempel på vanliga ärenden:

Exempel 1 – den nyfikna

En privatperson hör något på nyheterna eller läser i tidningen och blir nyfiken. Personen kan till exempel ringa och fråga hur mycket kommunen betalar för hotell per år.

– Det rör sig om kanske 1 000 fakturor. Det blir inte hanterbart för en person att ta emot elektroniska kopior på alla de fakturor, men ofta räcker det att ge en summa. Det är lätt att ta fram, och om personen vill veta mer kan hen gå in på öppna data och se alla siffror där, och se att vi inte undanhåller något.

Exempel 2 – granskaren

En annan privatperson ser på Uppdrag granskning, det kan handla om en annan kommun och så vill personen veta hur det är i Örebro.

– Det brukar alltid komma in frågor efter Uppdrag granskning. Till exempel, hur mycket kostar det Örebro kommun att vara med i Almedalen? Då får vi kolla på löner, hotellräkningar och andra utgifter.

Exempel 3 – företag

Företag hör ofta av sig med frågor kopplat till upphandlingar, det kan vara före eller efter om de vill överklaga.

– När Upphandlingsenheten går ut med att de vill ha in offerter hör företag av sig. De vill kolla på fakturor från företagen som redan är upphandlade, så de vet vilken prisnivå de ska lägga sig på för att ha en chans. Och efter upphandlingen vill företagen se vad andra erbjudit och om de som vann verkligen var billigare.

Exempel 4 – informationsförsäljaren

Öppna data har skapat en ny marknad för företag som säljer offentlig information. Och företag som utvecklar appar har nytta av öppna data eftersom de kan hämta informationen direkt därifrån. Antalet företag som begär ut information till sina kunder har ökat.

Exempel 5 – media

Media, till exempel tidningar och tv, hör av sig när de ska göra ett reportage om något speciellt.

– Nu senast var det SVT som undrade om kommunen polisanmält några företag för bluffakturor under 2015, och vi kunde glädjande nog meddela att vi inte behövt göra det sedan december 2014.

Nu kan du enkelt publicera måltidsinformation som öppna data

Nu finns det ett enkelt sätt att dela med sig av måltidsinformation som menyer, innehåll och näringsvärden på ett sätt som gör den enkel att använda. Målet har varit att alla Sveriges 290 kommuner ska publicera informationen på samma sätt så att det ska gå att använda den för utvecklare av appar till exempel. Om vi publicerar informationen på olika sätt kommer det i praktiken vara nästan omöjligt att använda den på nationell nivå.

Kalender-maltidsinformation-cropKalender-maltidsinformation-crop-expanded
Så här kan det se ut när man prenumererar på en skolas matsedel på en surfplatta

Att alla kommuner publicerar öppna data på samma sätt är väldigt viktigt för att öppna data ska användas. Detta konstaterar också SKL i sin nationella samordning av kommunala öppna data och projektet för öppna måltidsdata är första gången som vi genomför detta i praktiken.

I Örebro kommuns projekt för öppna måltidsdata så har vi byggt in stöd för att dela öppna måltidsdata på det sätt som vi rekommenderar i Mashies kostplaneringssystem. Mashie är den leverantör för detta som Örebro kommun använder sig av och alla som använder sig av Mashie har nu möjlighet att enkelt publicera öppna måltidsdata. Under sommaren har även appen Skolmaten börjat implementera specifikationen och genom det stödet kommer väldigt många skolor få möjlighet att leverera öppna måltidsdata på ett bra och enkelt sätt.

Två olika sätt att publicera öppna måltidsdata

Den tekniskt intresserade kanske undrar hur man ska publicera öppna måltidsdata. Det finns beskrivet på Github. Rekommendationen är att publicera informationen på två sätt:

Som iCalendar
Icalendar är en standard för elektroniska kalendrar. Genom denna teknik kan vem som helst direkt börja prenumerera på informationen.

Som JSON
JSON innehåller mer information än iCalendar som näringsvärden till exempel. Det är ett mer tekniskt format som inte har en direkt användning utan det är mer till för utvecklare som kan hämta informationen och göra något med den. Till exempel kan man bygga en app där man kan sätta betyg på skolmaten, automatiskt publicera en lista på matsedeln på en webbsida eller se hur näringsvärden utvecklar sig över tid för olika skolor och kommuner. Det är värt att notera att appen Skolmaten troligtvis inte kommer kunna publicera data om näringsvärde och viss annan detaljerad information då de inte har den informationen.

Hur gör jag för att publicera öppna måltidsdata?

De två viktigaste insatser du som arbetar med kostplanering i en kommun kan göra är:

1. Ställ frågor till din befintliga leverantör av kostplaneringssystem:
Kan ert system leverera öppna data enligt den nationella definitionen på http://orebrokommun.github.io/Open-Meal-Information/?

Om så inte är fallet idag, när kommer det att ske?

2. Ställ krav på leverantörer vid upphandling av kostplaneringssystem:
Den föreslagna lösningen ska leverera öppna data enligt den nationella definitionen som finns på: http://orebrokommun.github.io/Open-Meal-Information/

Örebro kommun och SKL gör nu ett gemensamt fysiskt utskick till alla kommuners kostchefer/planerare för att uppmuntra till att de ska börja publicera öppna data. Vår förhoppning är att en stor del av landets kommuner väljer att publicera denna information som öppna data inom kort.

Tills vidare kommer Örebro kommun ta på sig ansvaret att förvalta och vidareutveckla definitionen, men förhoppningen är att vi på sikt ska kunna hitta en annan part för detta.

Läs mer om hur man bör publicera öppna måltidsdata
Följ utvecklingen på Facebook

Rekommendation om appar i Örebro kommun

Vi har under en längre tid funderat på hur vi ska förhålla oss till appar för till exempel smarta telefoner och surfplattor. Ofta vill man skaffa appar för att leverantören av ett system har en färdig sådan eller för att det är lite häftigt och då kan det lätt bli snett. Vi har tagit fram ett dokument som stöd när man resonerar sig fram till vilken kanal som är det bästa valet för ett givet behov. Ibland är en app rätt val och ibland inte.

Inspireras gärna av det och använd gärna hela eller delar av det i din egen verksamhet. Vi skulle också bli väldigt glada om du ville ge oss lite feedback på texten. Har vi missat något? Har något blivit fel? Nu till rekommendationen:

Rekommendation för appar

En app, eller applikation, kan användas i en smartphone eller en surfplatta. Men det är inte säkert att en app är bästa alternativet. Utgå från effekterna som ska uppnås, samt målgrupperna och deras behov när du väljer kommunikationskanal. Ta gärna hjälp av Kommunikationsavdelningen när du ska välja kanal.

Vad är en app?

En app är en applikation, alltså ett program, som kan laddas ned till en smartphone eller surfplatta. Det ska inte förväxlas med en så kallad responsiv webbplats som besöks med smartphonens/surfplattans webbläsare och inte laddas ned som app.

När ska vi ha appar?

Det finns argument både för och emot appar. Det finns flera olika informationskanaler att välja mellan för att nå sin målgrupp och en app kan vara rätt kanal för ett visst ändamål. Det viktiga är att vi utgår från de behov som finns både internt och externt så att vi skapar så effektiva lösningar som möjligt, detta förhållningssätt är också fastslaget i kommunens kvalitetshandbok.

Ett argument som ibland tas upp som exempel på att man behöver en app är att man vill använda t.ex. gps eller kamera i en telefon. Det finns väldigt lite teknik som inte kan användas i en vanlig webbsida byggd i html5, därför är detta sällan ett skäl för att skapa en app.

En app kan vara en av flera möjliga kanaler för att nå den kommunikativa effekt som önskas. Den kan fungera som ett komplement till www.orebro.se som är kommunens huvudkanal.

För att få hjälp i diskussionen när det gäller att välja rätt kanal kan E-strategen vara ett bra stöd.

Fördelar med appar

  • Kan vara bra för tjänster som används ofta. För tjänster som används sällan är det för användaren ofta inte värt arbetet att installera appen jämfört med värdet man får ut.
  • Kan fungera utan uppkoppling till internet.
  • Snabbhet, gränssnittet finns redan i appen och behöver inte laddas varje gång.
  • Kan använda notifieringar och påminna användaren om kommande händelser.
  • För riktigt stora och krävande tjänster är en välbyggd app generellt snabbare än en webbplats. Denna typ av tjänster har vi väldigt sällan behov av inom kommunen.
  • Närvaro på app-stores. Bra för marknadsföring och synlighet.
  • Kan få medial uppmärksamhet, vilket – om appen uppfattas som nyttig och användbar – kan vara positivt för varumärket Örebro kommun.

Nackdelar med appar

  • Behöver ofta underhålla tjänster för flera plattformar (Ios, Android och eventuellt Windows mobile) vilket är kostnads- och resursdrivande samt kan göra att det tar tid att publicera.
  • Man kan inte länka in till innehåll i en app från en webbsida, den är inte en del av webben med allt vad det innebär.
  • Svårt att skriva ut innehåll från en app.
  • Även om man bygger en app efterfrågas ofta samma funktionalitet på den vanliga webbplatsen (för de som inte har smartphones till exempel) vilket gör att app-utveckling blir en ökad kostnad samt bidrar till en mer komplex och dyrare förvaltning.
  • Innehåll i appar blir inte sökbart i sökmotorer som Google. De flesta googlar när de letar efter information och hittar rätt. En app kräver marknadsföring för att målgrupperna ska inse att appen finns och ladda ned den.
  • Att uppdatera innehållet i en app är ofta mycket mer komplicerat än på en webbsida vilket är kostnadsdrivande.
  • När det gäller iphone/ipad så granskar Apple alla appar innan de publiceras i app-store och det finns en risk att man inte blir godkänd och inte får publicera sin app. Detta bör hända sällan för kommunen, men kan inträffa om vi pratar om till exempel sexualundervisning kopplat till skolverksamhet.

Rekommendationer

Utgå från effekterna som ska uppnås, samt målgrupperna och deras behov när du väljer kommunikationskanal (webb, sociala medier, e-tjänst, app…). Ta stöd av Kommunikationsavdelningen.

Grundrekommendationen är att bygga en mobilanpassad tjänst på webben först för att i ett andra steg skapa appar om det visar sig finnas behov av detta.

Webbriktlinjer.se, som är de officiella riktlinjerna för webbutveckling inom offentlig sektor, förordar generellt sett webb framför appar: Utveckla webbplatsen enligt en standard snarare än för en webbläsare (länk till annan webbplats).

När man bygger en app kan man göra det med programmering i ett eget språk (olika för de olika tillverkarna av smartphones) eller i html (som är det språk webbsidor skapas med). Det är ofta bra att premiera tjänster som är html-baserade. Detta kallas ofta för skal-appar.

Appar med kommunen som avsändare bör erbjudas från ett konto i app-store vilket ägs av kommunen.

Ofta behöver informationen i en app uppdateras regelbundet. Ett exempel kan vara en app för evenemang. Det är inte praktiskt att uppdatera appen i de olika appstores som finns dagligen, utan appen bör uppdateras med ny information genom kommunikation med en informationskälla kommunen håller uppdaterad. Hur informationsförsörjningen (roller, ansvar och teknik) ska gå till är väldigt viktigt att utreda innan man börjar skapa en app. Ska informationen uppdateras på detta sätt är det ofta lämpligt att även se till att data blir tillgängligt som öppna data så att vem som helst kan använda den.

Fundera över om den önskade effekten med appen kan nås genom att öppna data skapas i stället. Ofta är entreprenörer utanför den kommunala organisationen bättre än vi internt på att skapa tjänster. Detta beror på några olika saker:

  • De är inte begränsade av kommunen som plats och har lättare att bygga nationella eller regionala tjänster som dessutom kanske använder sig av flera datakällor för att bygga en ny tjänst.
  • Vi i kommunen är ofta lite begränsade i vår vision på grund av att vi är vana att tänka kring kommunen som organisation. Utomstående har lättare att vara fria i tanken och skapa spännande tjänster.

Hur går du vidare?

Din verksamhets verksamhetsarkitekt/-utvecklare hjälper dig i processen att analysera vilket verksamhetsutvecklingsbehov ni står inför. Om du behöver hjälp att fundera över vilken kanal som är mest lämplig för det aktuella sammanhanget bör du kontakta Kommunikationsavdelningen för att få stöd i kommunikationsplaneringen, för att därefter arbeta vidare med de kanaler ni i planeringen kommit fram till kan vara funktionella. E-strategen kan vara ett bra stöd i diskussionen när man ska välja lämplig kanal.

Örebro kommun har idag inget centralt stöd kring att utveckla en app. Utveckling sker i de flesta fall av externa leverantörer. Kommunikationsavdelningen är dock även i fortsättningen att viktigt stöd kring kommunikation och budskap samt i viss mån även diskussioner kring teknik och funktion.

Relaterad information
» Vägledning för webbutveckling (webbriktlinjer från E-delegationen) (länk till annan webbplats)

Du kan även ladda ned riktlinjerna som pdf:
Ladda ned Örebro kommuns rekommendation om appar

Innovationstävlingen Öppna Örebro län 2014

Om vi ska uppnå målsättningen en enklare vardag för privatpersoner och företag så behöver vi fler och bättre digitala tjänster. Ibland skapar kommunen tjänsterna själv men i många fall är andra bättre lämpade att göra det. Några faktorer som styr detta är att vi som kommun inte kommer bygga tjänster för hela Sverige och att vi ofta är för inlåsta av det kommunala perspektivet och inte ser användningsmöjligheterna för vår information. För att ge andra möjligheten att skapa bra och spännande tjänster är Örebro kommun en av pionjärerna i kommunsverige när det gäller att skapa öppna data, alltså att dela med sig av den information vi har i våra register och databaser till andra så de kan använda den. I skrivande stund har vi publicerat nästan 150 källor för öppna data.

Att publicera öppna data i sig ger ingen större effekt utan den uppstår när öppna data används av någon. Att Örebro kommun är tidiga ut med öppna data innebär att det inte är så många som känner till att offentlig sektor gör detta och det blir också svårt att bygga nationella tjänster om inte alla kommuner publicerar samma öppna data. För att hjälpa till lite på traven anordnas tävlingen Öppna Örebro län av Örebro kommun, Örebro universitet, Örebroregionens Science park, Länsstyrelsen i Örebro län, Handelskammaren Mälardalen och Nethouse AB och i höstas genomförde vi tävlingen för tredje gången.

Öppna Örebro län 2014

Intresset har varit störst från gymnasieelever och vi märker verkligen hur intresset ökar från år till år. Tävlingen pågår under ca två månader och inleds med en kick-off där vi presenterar datakällorna och tävlingen samt bjuder på en del inspiration. I höstas hade vi till exempel bjudit in superhackaren Jonas Lejon att tala. Kick-offen filmades också för den intresserade och för de som inte kunde delta.

Efter detta har deltagarna nästan 2 månader på sig att bygga sina tjänster innan tävlingen avslutas med ett hackathon, det innebär att de deltagare som vill sitter en heldag tillsammans och bygger färdigt sina tävlingsbidrag och antalet deltagare ökade från 10 till 45 för 2014 vilket var väldigt roligt. Det var väldigt intressant att få ta del av alla spännande idéer de har och att få se hur de ser på de data som finns och vad man skulle kunna använda den till. Joakim Jardenberg höll också ett inspirerande och väldigt uppskattat föredrag i samband med Hackathonet som även kan ses i efterhand.

Vem vann?

Vad blev då resultatet? I år valde juryn att utse två vinnare, en tjänst som är färdigbyggd och en idé som är väldigt lovande och har potentialen att skapa stor nytta får många.

Örebro explorer är en mobilapp för iOS som hjälper dig hitta intressanta platser i Örebro och du har även möjlighet att betygsätta platserna. Appen är skapad av gymnasieleverna Jonathan Ortheden och Marcus Ramse, Tullängsskolan i Örebro.

Statera är en idé till en mobil tjänst som ska ge direktinformation om lokaltrafiken. Man ska kunna se var bussar befinner sig i realtid, se om bussen är full samt kunna läsa av saldo på sitt busskort. Bakom idéen står Martin Lundkvist, Hanna Binninge-Högberg, Carl Wahlberg och Jesper Eriksson även de från Tullängsskolan.

Öppna Örebro län kommer tillbaka och vi tror att vi kommer få ännu fler tävlande och ännu fler spännande bidrag. Resan som öppna data bjuder på har bara börjat och vi är lika spända som ni på att se vart den för oss!

Måltidsinformation som öppna data – hjälp oss!

Örebro kommun är drivande på ett nationellt plan när det gäller öppna data bland annat genom engagemang i SKLs nationella styrgrupp för öppna data. En del av detta engagemang har bestått i att vara med och ta fram en nationell definition för hur man kan dela med sig av måltidsinformation och vi har börjat med grundläggande information om skolmåltider i första steget. Kommande steg kommer omfatta näringslivsinformation, annan kringinformation, ett ytterligare dataformat samt fler områden än skolan.

Nu har vi kommit så lång att det finns en specifikation för hur måltidsinformation kan presenteras som vi gärna vill att ni tittar på och tycker till om.

Arbetet har delvis skett genom en grupp på Facebook samt till stora delar genom arbete hos de tre drivande kommunerna Örebro, Helsingborg och Linköping. Detta är den första nationella definition som publiceras genom SKLs samordning.

Inriktning på arbetet med öppna data

Kommundirektörens ledningsgrupp har satt upp 4 inriktningar som gäller för prioritering av arbetet med öppna data. Syftet är att skapa fokus och se till att vi når de effekter vi söker med öppna data nämligen att främja entreprenörskap och skapa förtroende för kommunen genom öppenhet och transparens.

De fyra inriktningarna är:
– Öka kommunens attraktion för att locka nya aktörer till Örebro
– Motverka korruption genom att öka transparens i verksamheterna
– Öppenhet kring verksamheter med alternativa utförare
– Öppna upp data som efterfrågas

Det fjärde målet är väldigt brett och innebär i praktiken att kommunen ska vara tillmötesgående och försöka skapa öppna data när någon potentiell återanvändare efterfrågar det.

Här diskuteras detta inlägg på Facebook.