Nu lanserar vi den första egna webben i vår utökade webbfamilj

Nu lanserar vi den första av en rad nya webbplatser/bloggar utifrån vårt upplägg med en kommunal webbfamilj där olika webbar har olika syften, målgrupp och mål.

Först ut i raden av webbar som är byggda utifrån ett gemensamt manér och ramverk, men med möjlighet till olika funktioner och färger är Klimatsmart vardag som nu lanseras. Under hösten kommer även sajter för Pedagog Örebro och Gymnasieantagningen att lanseras.

Vi har tidigare berättat om vårt arbete med att möjliggöra fördjupning, fakta, profilering och dialog digitalt genom webben.

Under våren tog vi fram design, mallar och funktioner för dessa mer ”egna” webbplatser. De är och byggda i Sitevision som våra övriga webbplatser i familjen. De går enkelt att anpassa i frågan om färg och loggor och text i sidhuvud och sidfot. Olika funktioner och delar plockas ihop och byggs upp utifrån behov. Exempel på funktioner/komponenter att välja är nyhetsarkiv, kalendarium, kommentarsfunktion, bloggartiklar, puffar och flöden i sociala medier. Webbarna/bloggarna ligger alla på samma server och driftas internt av vår it-avdelning. De kommer också att vara sökbara från orebro.se (om så önskas).

Örebro kommuns webbfamilj

I kommunens webbfamilj ingår:

  • orebro.se (som kommer att delas upp i en servicedel och en fördjupningsdel)
  • extrawebb (där de ”egna” webbarna byggs) vars syfte är erfarenhetsutbyte, fördjupning, profilering och dialog
  • skolwebbar (gymnasiewebbar och grundskolewebbar).

Uppdelningen och utvecklingen görs av flera anledningar. Orebro.se ska bli en servicewebb där majoriteten av besökarna får svar på sina frågor och för att det ska bli lättare för besökarna att göra det behöver information flyttas till andra delar. Samtidigt finns behovet av ytterligare innehåll tillgängligt till olika målgrupper digitalt. Det har vi hittills löst delvis genom att ha olika webbar/bloggar (som den som du läser nu 🙂 ) som ligger på olika servrar i olika CMS och där har det varit svårt att förvalta och hålla en tydligare enhetlighet kring avsändaren. Nu kan vi också utveckla funktionalitet som kommer fler webbplatser tillgodo.

De nya gymnasiewebbarna lanserades i september och nu håller vi för fullt på med att göra om orebro.se – det kan du läsa mer om här.

/Kia Lagerqvist, utvecklingsstrateg
Erik Lundell, webbstrateg

Vi ska bli bättre på att ta emot och utveckla smarta idéer!

Vi ska bli bättre på att ta emot och utveckla smarta idéer! Vinnova har beviljat oss medel till en förstudie om en idésluss i Örebro kommun.

Vad gör man med det där spännande förslaget som vi inte riktigt kan ta om hand i vardagen? Nu påbörjas en förstudie om att upprätta en idésluss i Örebro kommun. Tanken med slussen är att den ska vara ”en-väg-in” för de medarbetare som har utvecklingsidéer och som behöver stöd för att ta dessa vidare. Genom slussen ska man kunna få hjälp med att bedöma intresset för idén, och stöd att slussas vidare till ”rätt” instans. Denna instans kan finnas internt, t.ex. hos en innovationssluss eller liknande, eller externt hos någon av kommunens samverkanspartners.

– Förstudien ska löpa fram till 30 juni 2016, sedan är tanken att slussen ska öppnas någon gång under hösten därefter, säger Cathrin Andersson, processledare för systematisk kvalitetsutveckling och projektledare för idéslussen. En intern projektgrupp ska arbeta med utformning av slussen, upprätta samverkan och arbeta med förankring och kännedom.

11 ansökningar av 38 beviljades utvecklingsmedel från Vinnova. Förstudierna kommer att följas av forskare och satsningen är en del i den överenskommelse om stärkt innovationsförmåga i offentlig verksamhet som Vinnova har med Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Vinnovas motivering

”Ansökan beskriver en plan för att ta tillvara, testa och utveckla innovativa idéer och förslag för kommunen som helhet. Ansökan bedöms ha en god förankring och styrning samt passar väl in i befintliga strukturer och arbetssätt kopplat kommunens kvalitetsarbete. Aktörskonstellationen anses vara trovärdig och det finns en god potential för ett utvecklat regionalt samarbete, vilket ökar möjligheten till ett lyckat resultat”.

Läs mer på Vinnovas webbplats.

Har du frågor?

Välkommen att kontakta projektledaren för idéslussen: Cathrin Andersson, cathrin.andersson@orebro.se.

Sociala investeringar – verktyg för utveckling och innovation i offentlig sektor

Sedan våren 2013 bedriver Örebro kommun sitt arbete med sociala investeringar, ett koncept som blivit allt mer populärt och används runt om i de svenska kommunerna, men också i landstings- och regionssfären. Totalt har Örebro kommun avsatt 80 miljoner kronor för arbetet, medel som kommunala verksamheter kan ansöka om för att genomföra satsningar med innovativa och nya arbetssätt och metoder som kan bidra till att skapa förbättrade framtidsutsikter för de vi finns till för – Örebro kommuns invånare.

Sociala investeringar handlar om att investera i mjuka värden – i människor. Genom att ta en högre kostnad i dag kan vi genomföra tidiga och förebyggande insatser som uppnår långsiktiga effekter, motverkar framtida kostnader och minskar det sociala och ekonomiska utanförskapet. Arbetet tar sin utgångspunkt i att använda investeringsbegreppet även för mjuka värden och satsa resurser på insatser som bedöms ge effekter på de offentliga kostnaderna längre fram, men som framför allt genererar en bättre livssituation för våra invånare tack vare tidigt agerande.

Blogg

Målen med arbetet

Sociala investeringar i Örebro kommun handlar om att:

  • Stimulera till nytänkande och ta vara på innovationskraften i organisationen
  • Skapa en möjlighet till att prova nya arbetssätt och metoder
  • Motverka utanförskap och framtida kostnader
  • Uppnå gränsöverskridande samverkan – se bortom stuprören!
  • Ställa om organisationen från reaktiv till proaktiv
  • Implementera lyckade satsningar i ordinarie verksamhet, så att det nya sättet att arbeta blir en del av det dagliga arbetet.

Det största målet med sociala investeringar är givetvis att minska antalet individer i utanförskap. Men arbetet ger också Örebro kommun en möjlighet att påbörja en större omställning av organisationen där det proaktiva arbetet bereds mer plats än idag. All forskning visar att det är de tidiga och förebyggande insatserna som ger störst effekt på sikt, både för individernas möjligheter till en ljus framtidsutsikt men också för de kommunala kostnaderna och samhällsekonomin. Trots det läggs förhållandevis lite resurser på det tidiga och förebyggande arbetet idag, detta då den investeringskostnad som krävs initialt för att uppnå den långsiktiga effekten inte är möjlig. Här blir de 80 miljoner kronor som nu finns avsatta för sociala investeringar en viktig hävstång i att på sikt få till en förändring i fördelningen av resurserna genom att möjliggöra sådana typer av insatser.

Samverkan som kriterium

En annan viktig aspekt i arbetet med sociala investeringar är det krav på samverkan som ställs vid genomförandet av en satsning. Inom offentlig sektor måste vi bli bättre på att arbeta över verksamhets- och förvaltningsgränser och sätta individens behov i centrum i strävan efter att leverera de bästa välfärdstjänsterna. Det finns många målgrupper i samhället som inte tillhör bara en förvaltning, utan som finns representerade i flera av de kommunala stuprören samtidigt, vilket skapar svårigheter för individen att få ett samlat och effektivt stöd. Här är sociala investeringar ett första steg till att komma ifrån stuprörstänkandet och samtidigt också identifiera målgrupper som riskerar att falla mellan stolarna när ansvaret för individens situation inte är tydligt, utan läggs på flera.

– För att säkerställa leverans av välfärdstjänster även i framtiden behöver vi bli bättre på att tänka klokt tillsammans för att uppnå maximal effekt av de resurser vi lägger in. Det förutsätter också ett gemensamt tänk kring långsiktighet i finansiering och effekthemtagning som också sociala investeringar genererar, tack vare centrala och gemensamma medel för satsningar, säger Aina Rundgren som är processledare för sociala investeringar i Örebro kommun.

Uppföljning och utvärdering centralt

De sociala investeringar som genomförs med lyckat resultat ska implementeras och bli en del av den ordinarie verksamheten, så att det nya arbetssättet kan tillvaratas och fortleva men också skalas upp och utökas där så är lämpligt. Det kräver dock bra metoder för uppföljning och utvärdering, så att man kan fastslå att de resultat som uppstår till följd av satsningarna genererar de effekter som eftersträvas. Det förutsätter att insatserna endast görs tillgängliga för en tydligt avgränsad målgrupp, för om vi ger en insats till alla kan vi inte säga vad vi uppnått för effekter. Därför krävs en lämplig avgränsning som ger oss möjligheter att jämföra resultatet av insatsen med hur det hade blivit för målgruppen om inte insatsen genomförts. Det kan göras på flera sätt, exempelvis genom före- och eftermätningar, historiska dataanalyser, jämförelsealternativ och kontrollgrupper. Det görs idag väldigt lite utvärdering av befintlig verksamhet inom offentlig sektor, ett område som behöver utvecklas och där arbetet med sociala investeringar kan gå i bräschen.

– Om resurserna inom offentlig sektor ska räcka till framöver behöver vi bli bättre på att veta vad vi lägger de på och hur vi optimerar användningen av dem. Det förutsätter att vi också börjar reflektera över vad vi ska sluta göra som kanske inte alls är särskilt verksamt men som vi fortsätter göra av gammal vana. Samhället förändras i en rasande takt och vi får nya målgrupper i samhället som behöver våra insatser. Då måste vi vara beredda att förändra våra arbetssätt och vara nytänkande i de insatser vi levererar, säger Aina Rundgren.

Utvecklingsarbete 2015

Under 2015 bedriver Örebro kommun tillsammans med SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, ett intensivt utvecklingsarbete för att utveckla det nationella arbetet med sociala investeringar. Fokus ligger på utvärdering och uppföljning av satsningar och mycket av det som görs i Örebro under året kommer tjäna som goda exempel och underlag för andra kommuner och landsting/regioner i deras arbete.

– Det är värdefullt för oss att få genomföra detta utvecklingsarbete tillsammans med SKL, dels för att det ger oss möjligheter att sprida våra erfarenheter nationellt men också för att det ger oss förbättrade förutsättningar att komma framåt i vårt eget arbete, säger Aina Rundgren.

Exempel på aktiviteter som pågår under året är att ta fram en databas för enhetskostnader för att på ett enkelt och samlat sätt tillgängliggöra viktig data och kostnadsuppgifter som behövs i framtagandet av nya ansökningar. Databasen kommer också kunna användas av verksamheterna i det dagliga arbetet vid intresse att få en överblick över vilka kostnader som föreligger inom ett verksamhetsområde. Under året utvecklas också ett digitalt uppföljningsverktyg för att underlätta rapportering och uppföljning av pågående satsningar. Det är ett viktigt steg i att systematisera uppföljnings- och utvärderingsarbetet och underlätta inrapportering av resultat för de som arbetar med satsningarna. Även det verktyget kan komma att bli användbart för organisationen på andra sätt, exempelvis vid uppföljning och utvärdering av andra projekt och investeringar.

Har du frågor?

Välkommen att kontakta Aina Rundgren, processledare för sociala investeringar i Örebro kommun, aina.rundgren@orebro.se.

Mer information om Örebro kommuns arbete och pågående satsningar hittar du också på orebro.se/socialainvesteringar.

Mer information om utvecklingsarbetet i samverkan med SKL hittar du på
http://www.uppdragpsykiskhalsa.se/kunskap-styrning/sociala-investeringar/aktion-2015-sociala-investeringar/

 

Material från vår föreläsning på Kvalitetsmässan

Tack alla som kom och lyssnade på oss när vi berättade om ”Efter utmärkelsen – den fortsatta kvalitetsresan” på Kvalitetsmässans första dag. Ni fick lyssna på vår kommundirektör Staffan Isling och vår ekonomidirektör Anne Andersson.

Här vill vi dela med oss av bilderna vi visade och pratade till: Kvalitetsmassan_2015. Kvalitetshandboken, som nyligen reviderats och nu finns i version 4.0, hade vi också med oss. Den finns att ladda ner här.

Nu tackar vi för oss som Sveriges kvalitetskommun 2013 och säger grattis till Kävlinge, Sveriges kvalitetskommun 2015. Men vi fortsätter förstås att förenkla, förnya och förbättra oss. Den senaste Kommunkompassenmätningen visar att vi fortfarande är på rätt väg. Det glädjer oss!

Grattis Kävlinge!

Kvalitetsmässan drar sig mot sitt slut för den här gången. Örebro, Sveriges kvalitetskommun 2013, lämnade i tisdags kväll över stafettpinnen till Kävlinge, Sveriges kvalitetskommun 2015.

– Stort grattis från oss, Kävlinge! Ni är väl förtjänta av utmärkelsen, säger Catharina Centerfjäll, kvalitetsdirektör i Örebro kommun. Ni har gjort och gör ett fantastiskt jobb och vi kände oss verkligen 100 % välkomna när vi besökte er monter på mässan. Nu hoppas vi att vi får besöka er i Kävlinge och se mer av ert fina arbete på nära håll, och utbyta erfarenheter inom kvalitets- och verksamhetsutveckling med er.

Vår kvalitetshandbok – nu i version 4.0

Vi reviderar vår kvalitetshandbok en gång om året och nu är det dags igen. Version 4.0 är nu färdig.

Är du nyfiken? Varsågod att ladda ner den här. Vi kommer att ha med några tryckta exemplar till vår föreläsning på Kvalitetsmässan. Först till kvarn gäller där, om du vill ha en.

Vad är Kvalitetshandboken?

Kvalitetshandboken är för oss en ”karta” över styrning och stöd för kvalitetsutveckling. Vi beskriver översiktligt hur det hänger ihop och hänvisar till andra källor för detaljer.

Den uppdateras varje år och senaste versionen finns alltid tillgänglig för medarbetare och chefer på intranätet. Formatet är enkelt för att vi ska kunna göra snabba ändringar. Vi har även fler handböcker i samma format.

Kom och lyssna på oss på Kvalitetsmässan i Göteborg!

På förra Kvalitetsmässan 2013 blev vi Sveriges Kvalitetskommun. Tiden går fort och nu är det dags att dela ut utmärkelsen igen. Må bästa kommun vinna!

Vi finns med i programmet. Seminariet heter ”Efter utmärkelsen – den fortsatta kvalitetsresan”. Kom gärna och lyssna på oss.

Vi vill berätta vad det inneburit för oss att vara Sveriges Kvalitetskommun och vad vi gjort för att fortsätta driva utveckling. Vi kommer att prata om gröna obligationer, sociala investeringar, att motverka utanförskap, att bekämpa extremism och mycket mer.

Utmaningarna för en hållbar utveckling är fortsatt stora. Ledstjärnan har, för oss, varit samverkan mellan olika kompetenser. Staffan Isling, kommundirektör, och Anne Andersson, ekonomidirektör kommer att redogöra för hur kommunen utvecklat samverkan inom kommunen, regionalt och nationellt.

Vi ses på Kvalitetsmässan. Tid: tisdagen den 3 november kl. 10.50-11.50 Lokal: J2.

Välkomna!