Rekommendation om appar i Örebro kommun

Vi har under en längre tid funderat på hur vi ska förhålla oss till appar för till exempel smarta telefoner och surfplattor. Ofta vill man skaffa appar för att leverantören av ett system har en färdig sådan eller för att det är lite häftigt och då kan det lätt bli snett. Vi har tagit fram ett dokument som stöd när man resonerar sig fram till vilken kanal som är det bästa valet för ett givet behov. Ibland är en app rätt val och ibland inte.

Inspireras gärna av det och använd gärna hela eller delar av det i din egen verksamhet. Vi skulle också bli väldigt glada om du ville ge oss lite feedback på texten. Har vi missat något? Har något blivit fel? Nu till rekommendationen:

Rekommendation för appar

En app, eller applikation, kan användas i en smartphone eller en surfplatta. Men det är inte säkert att en app är bästa alternativet. Utgå från effekterna som ska uppnås, samt målgrupperna och deras behov när du väljer kommunikationskanal. Ta gärna hjälp av Kommunikationsavdelningen när du ska välja kanal.

Vad är en app?

En app är en applikation, alltså ett program, som kan laddas ned till en smartphone eller surfplatta. Det ska inte förväxlas med en så kallad responsiv webbplats som besöks med smartphonens/surfplattans webbläsare och inte laddas ned som app.

När ska vi ha appar?

Det finns argument både för och emot appar. Det finns flera olika informationskanaler att välja mellan för att nå sin målgrupp och en app kan vara rätt kanal för ett visst ändamål. Det viktiga är att vi utgår från de behov som finns både internt och externt så att vi skapar så effektiva lösningar som möjligt, detta förhållningssätt är också fastslaget i kommunens kvalitetshandbok.

Ett argument som ibland tas upp som exempel på att man behöver en app är att man vill använda t.ex. gps eller kamera i en telefon. Det finns väldigt lite teknik som inte kan användas i en vanlig webbsida byggd i html5, därför är detta sällan ett skäl för att skapa en app.

En app kan vara en av flera möjliga kanaler för att nå den kommunikativa effekt som önskas. Den kan fungera som ett komplement till www.orebro.se som är kommunens huvudkanal.

För att få hjälp i diskussionen när det gäller att välja rätt kanal kan E-strategen vara ett bra stöd.

Fördelar med appar

  • Kan vara bra för tjänster som används ofta. För tjänster som används sällan är det för användaren ofta inte värt arbetet att installera appen jämfört med värdet man får ut.
  • Kan fungera utan uppkoppling till internet.
  • Snabbhet, gränssnittet finns redan i appen och behöver inte laddas varje gång.
  • Kan använda notifieringar och påminna användaren om kommande händelser.
  • För riktigt stora och krävande tjänster är en välbyggd app generellt snabbare än en webbplats. Denna typ av tjänster har vi väldigt sällan behov av inom kommunen.
  • Närvaro på app-stores. Bra för marknadsföring och synlighet.
  • Kan få medial uppmärksamhet, vilket – om appen uppfattas som nyttig och användbar – kan vara positivt för varumärket Örebro kommun.

Nackdelar med appar

  • Behöver ofta underhålla tjänster för flera plattformar (Ios, Android och eventuellt Windows mobile) vilket är kostnads- och resursdrivande samt kan göra att det tar tid att publicera.
  • Man kan inte länka in till innehåll i en app från en webbsida, den är inte en del av webben med allt vad det innebär.
  • Svårt att skriva ut innehåll från en app.
  • Även om man bygger en app efterfrågas ofta samma funktionalitet på den vanliga webbplatsen (för de som inte har smartphones till exempel) vilket gör att app-utveckling blir en ökad kostnad samt bidrar till en mer komplex och dyrare förvaltning.
  • Innehåll i appar blir inte sökbart i sökmotorer som Google. De flesta googlar när de letar efter information och hittar rätt. En app kräver marknadsföring för att målgrupperna ska inse att appen finns och ladda ned den.
  • Att uppdatera innehållet i en app är ofta mycket mer komplicerat än på en webbsida vilket är kostnadsdrivande.
  • När det gäller iphone/ipad så granskar Apple alla appar innan de publiceras i app-store och det finns en risk att man inte blir godkänd och inte får publicera sin app. Detta bör hända sällan för kommunen, men kan inträffa om vi pratar om till exempel sexualundervisning kopplat till skolverksamhet.

Rekommendationer

Utgå från effekterna som ska uppnås, samt målgrupperna och deras behov när du väljer kommunikationskanal (webb, sociala medier, e-tjänst, app…). Ta stöd av Kommunikationsavdelningen.

Grundrekommendationen är att bygga en mobilanpassad tjänst på webben först för att i ett andra steg skapa appar om det visar sig finnas behov av detta.

Webbriktlinjer.se, som är de officiella riktlinjerna för webbutveckling inom offentlig sektor, förordar generellt sett webb framför appar: Utveckla webbplatsen enligt en standard snarare än för en webbläsare (länk till annan webbplats).

När man bygger en app kan man göra det med programmering i ett eget språk (olika för de olika tillverkarna av smartphones) eller i html (som är det språk webbsidor skapas med). Det är ofta bra att premiera tjänster som är html-baserade. Detta kallas ofta för skal-appar.

Appar med kommunen som avsändare bör erbjudas från ett konto i app-store vilket ägs av kommunen.

Ofta behöver informationen i en app uppdateras regelbundet. Ett exempel kan vara en app för evenemang. Det är inte praktiskt att uppdatera appen i de olika appstores som finns dagligen, utan appen bör uppdateras med ny information genom kommunikation med en informationskälla kommunen håller uppdaterad. Hur informationsförsörjningen (roller, ansvar och teknik) ska gå till är väldigt viktigt att utreda innan man börjar skapa en app. Ska informationen uppdateras på detta sätt är det ofta lämpligt att även se till att data blir tillgängligt som öppna data så att vem som helst kan använda den.

Fundera över om den önskade effekten med appen kan nås genom att öppna data skapas i stället. Ofta är entreprenörer utanför den kommunala organisationen bättre än vi internt på att skapa tjänster. Detta beror på några olika saker:

  • De är inte begränsade av kommunen som plats och har lättare att bygga nationella eller regionala tjänster som dessutom kanske använder sig av flera datakällor för att bygga en ny tjänst.
  • Vi i kommunen är ofta lite begränsade i vår vision på grund av att vi är vana att tänka kring kommunen som organisation. Utomstående har lättare att vara fria i tanken och skapa spännande tjänster.

Hur går du vidare?

Din verksamhets verksamhetsarkitekt/-utvecklare hjälper dig i processen att analysera vilket verksamhetsutvecklingsbehov ni står inför. Om du behöver hjälp att fundera över vilken kanal som är mest lämplig för det aktuella sammanhanget bör du kontakta Kommunikationsavdelningen för att få stöd i kommunikationsplaneringen, för att därefter arbeta vidare med de kanaler ni i planeringen kommit fram till kan vara funktionella. E-strategen kan vara ett bra stöd i diskussionen när man ska välja lämplig kanal.

Örebro kommun har idag inget centralt stöd kring att utveckla en app. Utveckling sker i de flesta fall av externa leverantörer. Kommunikationsavdelningen är dock även i fortsättningen att viktigt stöd kring kommunikation och budskap samt i viss mån även diskussioner kring teknik och funktion.

Relaterad information
» Vägledning för webbutveckling (webbriktlinjer från E-delegationen) (länk till annan webbplats)

Du kan även ladda ned riktlinjerna som pdf:
Ladda ned Örebro kommuns rekommendation om appar

Sociala medier – en allt viktigare kommunikationskanal

Sociala medier blir en allt viktigare kommunikationskanal. Örebro kommun gör nu en satsning för att öka sin närvaro där och har rekryterat en ansvarig redaktör för området.

– Målet är att göra Örebro kommun till en av Sveriges vassaste kommuner inom sociala medier och digital kommunikation, säger nya sociala medier-redaktören Linus Mattisson.

Fem områden att fokusera på

  • Övergripande strategi för hur Örebro kommun ska arbeta med sociala medier
  • Instagram – mest växande kanalen inom sociala medier
  • Börja se våra sociala medie-kanaler som unika
  • Utveckla den digitala kommunikationen med medborgarna
  • Växa i de olika sociala medie-kanalerna, inte minst Facebook

Linus började sin anställning den 1 februari.

– Jag kommer in med öppna ögon och hoppas kunna bidra med nya tankar och idéer om hur en kommun kan jobba med sociala medier och digital kommunikation generellt. Inte minst via de mobila enheterna som växer sig allt starkare. Jag ska också finnas här som råd och stöd för kommunens olika verksamheter och fungera som ett bollplank när det gäller frågor som rör sociala medier.

Sociala medier som Facebook, Twitter och Instagram blir allt viktigare för att kommunicera såväl allmän information som samhällsviktig sådan till medborgarna.

– Det finns en styrka i sociala medier och en möjlighet att snabbt nå såväl en större population som specifika målgrupper. De sociala medierna är en del av den demokratiska processen. I dag är det ju faktiskt så att cirka 70 procent av internetanvändarna i Örebro dagligen använder till exempel Facebook.

Linus tror också att nya Orebro.se kommer att bli en viktig del i hans arbete med sociala medier framöver. Inte minst den ökade tillgången av öppen data och de nya tjänster och funktioner som kan skapas externt och internt på det sättet.

–  Att använda den kommunala grundinformation som vi har tillgång till och utifrån den skapa nya publika tjänster är mycket intressant. Vi kan sedan på ett effektivt sätt marknadsföra dem även via sociala medier, säger Linus Mattisson.

Innovationstävlingen Öppna Örebro län 2014

Om vi ska uppnå målsättningen en enklare vardag för privatpersoner och företag så behöver vi fler och bättre digitala tjänster. Ibland skapar kommunen tjänsterna själv men i många fall är andra bättre lämpade att göra det. Några faktorer som styr detta är att vi som kommun inte kommer bygga tjänster för hela Sverige och att vi ofta är för inlåsta av det kommunala perspektivet och inte ser användningsmöjligheterna för vår information. För att ge andra möjligheten att skapa bra och spännande tjänster är Örebro kommun en av pionjärerna i kommunsverige när det gäller att skapa öppna data, alltså att dela med sig av den information vi har i våra register och databaser till andra så de kan använda den. I skrivande stund har vi publicerat nästan 150 källor för öppna data.

Att publicera öppna data i sig ger ingen större effekt utan den uppstår när öppna data används av någon. Att Örebro kommun är tidiga ut med öppna data innebär att det inte är så många som känner till att offentlig sektor gör detta och det blir också svårt att bygga nationella tjänster om inte alla kommuner publicerar samma öppna data. För att hjälpa till lite på traven anordnas tävlingen Öppna Örebro län av Örebro kommun, Örebro universitet, Örebroregionens Science park, Länsstyrelsen i Örebro län, Handelskammaren Mälardalen och Nethouse AB och i höstas genomförde vi tävlingen för tredje gången.

Öppna Örebro län 2014

Intresset har varit störst från gymnasieelever och vi märker verkligen hur intresset ökar från år till år. Tävlingen pågår under ca två månader och inleds med en kick-off där vi presenterar datakällorna och tävlingen samt bjuder på en del inspiration. I höstas hade vi till exempel bjudit in superhackaren Jonas Lejon att tala. Kick-offen filmades också för den intresserade och för de som inte kunde delta.

Efter detta har deltagarna nästan 2 månader på sig att bygga sina tjänster innan tävlingen avslutas med ett hackathon, det innebär att de deltagare som vill sitter en heldag tillsammans och bygger färdigt sina tävlingsbidrag och antalet deltagare ökade från 10 till 45 för 2014 vilket var väldigt roligt. Det var väldigt intressant att få ta del av alla spännande idéer de har och att få se hur de ser på de data som finns och vad man skulle kunna använda den till. Joakim Jardenberg höll också ett inspirerande och väldigt uppskattat föredrag i samband med Hackathonet som även kan ses i efterhand.

Vem vann?

Vad blev då resultatet? I år valde juryn att utse två vinnare, en tjänst som är färdigbyggd och en idé som är väldigt lovande och har potentialen att skapa stor nytta får många.

Örebro explorer är en mobilapp för iOS som hjälper dig hitta intressanta platser i Örebro och du har även möjlighet att betygsätta platserna. Appen är skapad av gymnasieleverna Jonathan Ortheden och Marcus Ramse, Tullängsskolan i Örebro.

Statera är en idé till en mobil tjänst som ska ge direktinformation om lokaltrafiken. Man ska kunna se var bussar befinner sig i realtid, se om bussen är full samt kunna läsa av saldo på sitt busskort. Bakom idéen står Martin Lundkvist, Hanna Binninge-Högberg, Carl Wahlberg och Jesper Eriksson även de från Tullängsskolan.

Öppna Örebro län kommer tillbaka och vi tror att vi kommer få ännu fler tävlande och ännu fler spännande bidrag. Resan som öppna data bjuder på har bara börjat och vi är lika spända som ni på att se vart den för oss!