”Gender budgeting” – vad är det?

De senaste månaderna har Örebro kommun arrangerat två större evenemang på temat kvalitet. I oktober hade vi en egen intern kvalitetskonferens ”Mycket bättre tillsammans”. Den 20-21 november bjöd vi in till Kvalitetsdagarna 2014 som vi anordnade med anledning av att vi utsetts till Sveriges Kvalitetskommun 2013. Det var två fantastiska uppvisningar av vårt kvalitetsarbete som bedrivs inom vitt skilda områden. Vid båda tillfällena fanns ett seminarium som handlade om ”gender budgeting”. Jag blev nyfiken på detta begrepp: vad betyder det och är det något man kan arbeta med i en kommun?

För att få veta mer kontaktar jag Johanna Ek på Kommunledningskontoret. Hon arbetar bl.a. med jämställdhetsfrågor och berättar från grunden:

Från FN till Örebro kommun

– År 2006 beslutade riksdagen om våra jämställdhetspolitiska mål som innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Utöver våra nationella mål hittar vi lagar och stöd för arbetet med jämställdhet i bl.a. FN:s konventioner (CEDAW och Deklarationen om avskaffande av allt våld mot kvinnor), Europakonventionen, diskrimineringslagstiftningen, hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, skollagen, plan- och bygglagen … m.fl. lagstiftningar, instruktioner, riktlinjer och förordningar.

I kommunallagen står det att ”Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat” (kapitel 2, § 2).

Det råder alltså inget tvivel om att det finns mycket stöd för att jämställdhetsarbetet är ett viktigt område i vårt samhälle!

När vi landar i vår egen kommun finner vi att frågor om jämställdhet är grundläggande även här. Örebro kommuns Kvalitetshandbok är organisationens ”kvalitetskarta”, där vi slår vi fast hur vi ska jobba när vi utvecklar kvalitet i tjänster och verksamhet: ”Vår utgångspunkt är att alla medborgare – kvinnor och män, flickor och pojkar – ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv”. Vi anammar således de nationella målen i vårt lokala kvalitetsarbete.

Människorna bakom siffrorna

Hur hör då gender budgeting ihop med detta? Jo, gender budgeting har med jämställdhet att göra. Om man översätter begreppet så betyder de två orden kön (eller genus) och budgetering.

Johanna berättar att gender budgeting handlar om att synliggöra människorna bakom siffrorna:

– Att göra en gender budgeting-analys innebär att man tittar extra noga på fördelningen av resurser mellan kvinnor och män. Hur möter resursfördelningen kvinnors och mäns olika behov? Vilka blir effekterna? Det är frågor som inte alltid är lätta att svara på.

Gender budgeting-arbete handlar om att man ska försäkra sig om att fördelningen av resurser är rimliga och görs på ett rättvist sätt. Därför behöver vi först ta reda på fakta, för att veta vad vi behöver förändra. Ett viktigt verktyg för att få fram fakta är könsuppdelad statistik.

Johanna är noga med att poängtera att när vi pratar om gender budgeting är det inte ett strikt pengaperspektiv. Det handlar mer om verksamheten och vad vi faktiskt gör för pengarna.

– I kommunen har vi flera goda exempel på verksamheter som jobbat målmedvetet med dessa frågor, bl.a. inom fritidsgårdsverksamhet och inom arbetsmarknadsinsatser. På fritidsgårdarna undersöker man hur besökarna använder gårdens material och saker. Vad köper vi in för material och vilka (tjejer och/eller killar) använder det? Det blir en spännande diskussion, och det kanske är den som är allra viktigast för att nå framgång. Genom att prata om ”innehållet” i sakfrågan kommer man bort från snacket om pengar i en budget. Med gender budgeting får vi ett mänskligt perspektiv och då blir det mer angeläget att göra analyserna

Alla ska jobba med gender budgeting

Traditionellt har vi mest jobbat med ekonomisk jämställdhet mellan könen. Under ett antal år har vi dock jobbat med att höja kunskapsnivån i organisationen kring gender budgeting. Mest har det varit information, men gender budgeting-analyser genomförs också som en del i arbetet med vår årsprocess. Tanken är att få in analyserna som en naturlig del i det vardagliga arbetet. Vi använder oss av s.k. bedömningsmatriser där vi ser att det gått framåt under några år för att nu ha avstannat något.

För att råda bot på detta har kommunstyrelsen för åren 2015-2017 tagit med gender budgeting-analyser i direktiven till alla kommunens nämnder, berättar Johanna. Nu ska arbetet ta ännu mer fart och få genomslag i hela organisationen.

Området är stort och vi kommer att återkomma med exempel från våra verksamheter där man målmedvetet och framgångsrikt arbetat med gender budgeting. Spännande och utmanande är det och blir du nyfiken och vill veta mer går det bra att kontakta:

Johanna Ek, 019-21 15 99 johanna.ek@orebro.se

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *