Nu gör vi plats för fördjupad information och dialog digitalt

För att tillhandahålla mer information och möjliggöra dialog digitalt utvecklar vi just nu kommunens webbplats orebro.se i form av en fördjupningsdel. Där finns möjlighet att exempelvis presentera hur och vad vi jobbar med mer i detalj.

Bättre möjligheter till kommunikation 

Kärnan av kommunens externa webbplats orebro.se kommer även fortsättningsvis att vända sig till privatpersoner och företagare och bli än mer inriktad på service och tjänster för det stora flertalet besökare. Detta samtidigt som vi genom den fördjupningsdel som vi nu jobbar fram får bättre möjligheter att tillhandahålla information, öppna upp för dialog och marknadsföring digitalt till fler målgrupper. Totalt sett innebär detta nya och bättre möjligheter till kommunikation med våra intressenter.

I dag förväntar sig såväl medarbetare som samarbetspartners, forskare, studenter, journalister, kunder och andra intressenter att allt mer information ska finnas och tillgängliggöras digitalt. När det görs blir det det lättare att få insyn i kommunens arbete och processer och det bidrar också till högre effektivitet. Redan i dag finns delar av denna typ av innehåll på orebro.se, på olika bloggar och genom andra lösningar, men det finns ingen kommungemensam lösning – men just nu pågår alltså arbetet för att få till det.

 Varför fördjupningsdel?

Om vi skulle möta alla målgrupper och tillhandahålla allt material digitalt direkt exponerat via orebro.se skulle den snart bli överöst med information och väldigt svårnavigerad, det i sin tur skulle leda till att färre hittade det de är ute efter. Det vet vi bland annat från det omfattande innehållsarbete, de användartester och den besöksstatistik som vi har arbetat med kontinuerligt för webben med sedan 2008. Det är en ständig utmaning att möta våra huvudmålgrupper och göra det enkelt för dem att hitta det de är ute efter, förenkla för dem att uträtta sina ärenden och få svar på sina frågor på orebro.se.

För att möta både krav på att tillhandahålla tjänster och service för våra huvudmålgrupper – men också fördjupning, samarbeten och liknande för andra målgrupper gör vi nu denna utveckling av fördjupningsdelen. På så vis gör vi plats för det mest efterfrågade likväl sådant som kommunen vill visa upp utåt och som ska vara åtkomligt digitalt för andra att ta del av, sprida vidare eller diskutera. Det kan exempelvis vara information om olika projekt som vi driver själva eller tillsammans med andra eller om inspirationssidor för vissa yrkesgrupper. Innehållet kommer att vara åtkomligt via orebro.se (där det är önskat) via länkar och sökfunktion och/eller via direktadresser.

Utgår från behov och krav

Vi har tittat på olika målgrupper och deras behov och sammanställt de olika interna kraven och nu tar vi fram en bred lösning. Det blir därför inte en gemensam lösning, utan mer av ett smörgåsbord där man kan plocka ihop olika delar som passar beroende på målgrupp, syfte och mål.

Exempel på funktioner som kommer att finnas är möjlighet till informationssidor och undersidor, nyheter eller bloggposter, kommentarsfunktioner, flöden av sociala medier och kalender. Sidorna kommer också att vara responsiva och fungera bra i mobila enheter. Något som blir allt viktigare då vi snart har fler besökare som når oss via mobila enheter än via desktop.

Om allt går som det ska lanserar vi de första delarna innan sommaren.

Vi jobbar nära tillsammans med SoleilIT och Advant. Uppdraget ägs av kommunikationsavdelningen och till vår stora glädje har vi nu också en intern utvecklare på IT avdelningen som bygger.

Arbetet med skolwebbar och kärnan av orebro.se följer

Så snart vi har lanserat fördjupningsdelen kommer vi att ta tag i skolwebbarna och kärnan för orebro.se. Även dessa kommer att få en ny, responsiv design.

/Kia Lagerqvist, utvecklingsstrateg
Erik Lundell, webbstrateg

”Gender budgeting” – vad är det?

De senaste månaderna har Örebro kommun arrangerat två större evenemang på temat kvalitet. I oktober hade vi en egen intern kvalitetskonferens ”Mycket bättre tillsammans”. Den 20-21 november bjöd vi in till Kvalitetsdagarna 2014 som vi anordnade med anledning av att vi utsetts till Sveriges Kvalitetskommun 2013. Det var två fantastiska uppvisningar av vårt kvalitetsarbete som bedrivs inom vitt skilda områden. Vid båda tillfällena fanns ett seminarium som handlade om ”gender budgeting”. Jag blev nyfiken på detta begrepp: vad betyder det och är det något man kan arbeta med i en kommun?

För att få veta mer kontaktar jag Johanna Ek på Kommunledningskontoret. Hon arbetar bl.a. med jämställdhetsfrågor och berättar från grunden:

Från FN till Örebro kommun

– År 2006 beslutade riksdagen om våra jämställdhetspolitiska mål som innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Utöver våra nationella mål hittar vi lagar och stöd för arbetet med jämställdhet i bl.a. FN:s konventioner (CEDAW och Deklarationen om avskaffande av allt våld mot kvinnor), Europakonventionen, diskrimineringslagstiftningen, hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, skollagen, plan- och bygglagen … m.fl. lagstiftningar, instruktioner, riktlinjer och förordningar.

I kommunallagen står det att ”Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat” (kapitel 2, § 2).

Det råder alltså inget tvivel om att det finns mycket stöd för att jämställdhetsarbetet är ett viktigt område i vårt samhälle!

När vi landar i vår egen kommun finner vi att frågor om jämställdhet är grundläggande även här. Örebro kommuns Kvalitetshandbok är organisationens ”kvalitetskarta”, där vi slår vi fast hur vi ska jobba när vi utvecklar kvalitet i tjänster och verksamhet: ”Vår utgångspunkt är att alla medborgare – kvinnor och män, flickor och pojkar – ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv”. Vi anammar således de nationella målen i vårt lokala kvalitetsarbete.

Människorna bakom siffrorna

Hur hör då gender budgeting ihop med detta? Jo, gender budgeting har med jämställdhet att göra. Om man översätter begreppet så betyder de två orden kön (eller genus) och budgetering.

Johanna berättar att gender budgeting handlar om att synliggöra människorna bakom siffrorna:

– Att göra en gender budgeting-analys innebär att man tittar extra noga på fördelningen av resurser mellan kvinnor och män. Hur möter resursfördelningen kvinnors och mäns olika behov? Vilka blir effekterna? Det är frågor som inte alltid är lätta att svara på.

Gender budgeting-arbete handlar om att man ska försäkra sig om att fördelningen av resurser är rimliga och görs på ett rättvist sätt. Därför behöver vi först ta reda på fakta, för att veta vad vi behöver förändra. Ett viktigt verktyg för att få fram fakta är könsuppdelad statistik.

Johanna är noga med att poängtera att när vi pratar om gender budgeting är det inte ett strikt pengaperspektiv. Det handlar mer om verksamheten och vad vi faktiskt gör för pengarna.

– I kommunen har vi flera goda exempel på verksamheter som jobbat målmedvetet med dessa frågor, bl.a. inom fritidsgårdsverksamhet och inom arbetsmarknadsinsatser. På fritidsgårdarna undersöker man hur besökarna använder gårdens material och saker. Vad köper vi in för material och vilka (tjejer och/eller killar) använder det? Det blir en spännande diskussion, och det kanske är den som är allra viktigast för att nå framgång. Genom att prata om ”innehållet” i sakfrågan kommer man bort från snacket om pengar i en budget. Med gender budgeting får vi ett mänskligt perspektiv och då blir det mer angeläget att göra analyserna

Alla ska jobba med gender budgeting

Traditionellt har vi mest jobbat med ekonomisk jämställdhet mellan könen. Under ett antal år har vi dock jobbat med att höja kunskapsnivån i organisationen kring gender budgeting. Mest har det varit information, men gender budgeting-analyser genomförs också som en del i arbetet med vår årsprocess. Tanken är att få in analyserna som en naturlig del i det vardagliga arbetet. Vi använder oss av s.k. bedömningsmatriser där vi ser att det gått framåt under några år för att nu ha avstannat något.

För att råda bot på detta har kommunstyrelsen för åren 2015-2017 tagit med gender budgeting-analyser i direktiven till alla kommunens nämnder, berättar Johanna. Nu ska arbetet ta ännu mer fart och få genomslag i hela organisationen.

Området är stort och vi kommer att återkomma med exempel från våra verksamheter där man målmedvetet och framgångsrikt arbetat med gender budgeting. Spännande och utmanande är det och blir du nyfiken och vill veta mer går det bra att kontakta:

Johanna Ek, 019-21 15 99 johanna.ek@orebro.se