Inriktning på arbetet med öppna data

Kommundirektörens ledningsgrupp har satt upp 4 inriktningar som gäller för prioritering av arbetet med öppna data. Syftet är att skapa fokus och se till att vi når de effekter vi söker med öppna data nämligen att främja entreprenörskap och skapa förtroende för kommunen genom öppenhet och transparens.

De fyra inriktningarna är:
– Öka kommunens attraktion för att locka nya aktörer till Örebro
– Motverka korruption genom att öka transparens i verksamheterna
– Öppenhet kring verksamheter med alternativa utförare
– Öppna upp data som efterfrågas

Det fjärde målet är väldigt brett och innebär i praktiken att kommunen ska vara tillmötesgående och försöka skapa öppna data när någon potentiell återanvändare efterfrågar det.

Här diskuteras detta inlägg på Facebook.

Öppna data är en del av den ordinarie verksamhetsutvecklingen

Örebro kommuns arbete med öppna data har utökats och är nu en integrerad del av den ordinarie verksamhetsutvecklingen och arbetet med verksamhetsplan. Detta är i enighet med uppdraget i politikens styrdokument ”Övergripande strategier och budget”:

Arbetet med öppna data pågår löpande och målet är att det ska bli en integrerad del av den dagliga verksamhetsutvecklingen.

Kommundirektören har utifrån detta fattat följande beslut:

  • Förvaltningscheferna utser kontaktperson per förvaltning, lämnar namn till Björn Hagström som sammankallar gruppen inför att förvaltningarna ska upprätta sina verksamhetsplaner för 2014.

  • Förvaltningarnas arbete med Öppen data ska fr.o.m. 2014 ingå som en del i den ordinarie verksamhetsutvecklingen.

Öppna data har tidigare hanterats som en separat fråga och har av många setts som en it-fråga. Detta medför ett antal problem.

För att veta vilken data man ska öppna upp behöver man känna till vilken information som finns inom en verksamhet och det har verksamheten själv bäst kunskap om. När man identifierat en datakälla måste man bedöma om den kan öppnas upp och även här är det verksamheten själv som är bäst på att bedöma det. När beslutet är taget ska informationen öppnas upp. Ibland sker detta genom manuella uttag och ibland genom direktkopplingar till system. I båda fallen är det verksamheten som har bäst kunskap om hur detta bör göras. När detta är klart hanteras själva publiceringen på orebro.se/psidata av kommunikationsavdelningen.

Utöver dessa praktiska frågor är det rent formellt den som äger informationen som bör ansvara för och fatta beslut om öppnandet. Det är alltså en chefsfråga. Ibland kan det krävas ändrade arbetssätt för att det ska vara möjligt att publicera öppna data och det är i högsta grad en chefsfråga. Det är alltså viktigt att öppna data blir en del av den ordinarie verksamhetsutvecklingen som den nu blivit i Örebro kommun.

I praktiken sker detta genom att varje förvaltning har utsett en ansvarig för öppna data som samordnas av E-strateg Björn Hagström. Dessa ansvariga har i flera fall skapat egna grupperingar inom sin förvaltning som hjälper till med arbetet.

Här diskuteras detta inlägg på Facebook.

Ny handbok för reviderad processledningsmodell

Örebro kommun har en kommungemensam processledningsmodell som nyligen reviderades och antogs av kommundirektörens styrgrupp.

Som stöd till organisationen tog vi fram en ny handbok som vänder sig till alla som vill veta hur Örebro kommuns processledningsmodell är uppbyggd, men specifikt till dem som har ledarroller i processarbetet: ledningsgrupper, processägare och processledare. Som komplement till handboken finns även mallar.

I organisationen har vi metodkunniga processhandledare som hjälper verksamheterna göra processkartläggningar. De har en egen handbok för metodstödet, inklusive mallar, och den står näst i tur att skrivas om. När den är färdig (troligen i slutet av april) lägger vi naturligtvis ut även den här.

Varför kommungemensam processledningsmodell?

Ett tydligt ledarskap i processarbetet är avgörande för att vi ska lyckas med processutvecklingen. Modellen innehåller en struktur för att stödja förvaltning och utveckling av processer. Den ger:

  • Stöd för helhetsperspektivet – ett gemensamt sätt att förenkla, förnya och förbättra verksamheternas arbetssätt för att leverera värde till dem vi finns till för.
  • Begriplighet i dokumentation och gränssnitt mellan processer som hänger samman i organisationen – det underlättar lärande och samarbete.
  • Kvalitetssäkring och effektivisering – en gemensam struktur gör det lättare med förbättringsarbete.
  • Fokus på mottagaren, inte på funktionsindelningen i organisationen.

Här hittar du handboken och mallarna:

Handbok_processledningsmodell

Processinventering

Resursbehov_process

Uppdragsbeskrivning_processagare_till_processledare

Uppdragsbeskrivning_processkartlaggning

Uppfoljningsplan_process