Ny version av kvalitetshandboken – vi är inne på sjätte året och versionen

Den nya versionen av vår kvalitetshandbok är nu färdig. Handboken revideras i slutet av varje år och nu finns version 6.0 tillgänglig. 

Stöd i kvalitetsarbetet

Kvalitetshandboken ger en övergripande bild av hur vi jobbar med kvalitet i Örebro kommun. Här får du en bild av ramen och stödet för kvalitetsutvecklingsarbetet i kommunen. Stödet redovisas i form av modeller, metoder, verktyg och stödresurser. För detaljinformation hänvisar vi till andra dokument, handböcker och källor.

– Vi har genom åren byggt upp ett gediget stöd för det systematiska kvalitetsarbetet i form av olika modeller, metoder, verktyg och stödfunktioner. Nu är det viktigt att vi drar nytta av detta och använder oss av dem, speciellt med tanke på den förändringsresa vi alla befinner oss på, inte minst utifrån uppdraget att vi ska bli en effektiv, digital och modern kommun, säger kvalitetsdirektör Catharina Centerfjäll. Kvalitetshandboken ger en översikt av vilket stöd som finns tillgängligt och jag hoppas den kan guida alla i vårt förbättringsarbete.

Nyheter i år

Vissa modeller, metoder och verktyg har kompletterats och förtydligats och nya har kommit till, t.ex. stöd för nyttorealisering och effekthemtagning, orsaksanalys och förbättringsmetodiken DMAIC (för den kommer metodstöd att utvecklas under året).

Här kan du ta del av kvalitetshandboken: Kvalitetshandboken version 6.0

Har du frågor är du välkommen att kontakta utvecklingsstrateg Carina Asplund, carina.asplund@orebro.se.

Nyttorealisering och effekthemtagning – ny handbok

Alla förändringar som genomförs, i projekt- eller uppdragsform beroende på omfattning, ska leda till realiserbara effekter som i sin tur genererar en positiv nytta för dem vi finns till för. Det förutsätter ett systematiskt arbetssätt från ax till limpa – från identifiering av utvecklingsbehov, formulering av lösningsförslag och genomförande av satsning, till uppföljning, utvärdering och effekthemtagning. Det förutsätter också en noggrann prioritering av de satsningar som godkänns för genomförande, för att säkerställa att de har potential och förutsättningar att uppnå förväntade effekter.

Effekt
En effekt uppstår internt i organisationen, till följd av en genomförd förändring, och kan vara såväl positiv som negativ. De kan delas in i kvalitativa och ekonomiska effekter.

Nytta
En nytta uppstår i relationen till medborgarna när genomförda förändringar resulterat i effekter som innebär en positiv nytta för dem vi finns till för.

Det är viktigt att säkerställa att de projekt och uppdrag som initieras utgår från ett faktiskt och identifierat behov. Ett utvecklingsbehov ska alltid ha sin utgångspunkt i att skapa en enklare vardag för dem vi finns till för, genom kraven på:

• Förändrad kompetens.
• Förändrat arbetssätt.
• Förändrad teknik.

Handbok som stöd

Örebro kommun har tagit fram en handbok för att ge stöd i arbetet med nyttorealisering och effekthemtagning. Till den knyter vi olika mallar, metoder och verktyg. Är du nyfiken på handboken så kan du läsa den här: Handbok_nyttorealisering_och_effekthemtagning.

Har du frågor är du välkommen att vända dig till Ann-Kristin Sundelius, som jobbar i värderingsteamet på Projektkontoret: ann-kristin.sundelius@orebro.se.

Ny rekordnivå för Örebro kommun i NKI:s delårsmätning

Örebro kommun nådde en ny toppnotering i Nöjd Kund Index (NKI) för årets första fem månader. För första gången har samtliga områden som analyserats ett NKI-värde över 70. Det sammanvägda resultatet för kommunen är 78, vilket är högt. Svarsfrekvensen har också ökat. 327 företag svarade nu jämfört med 171 företag under första halvåret 2016.

Resultatet för Örebro kommun i NKI:s delårsmätning är 78, vilket är en ökning jämfört med förra årets resultat på 77 och året dessförinnan på 76. NKI redovisas på en skala från 0 till 100, där 100 är högsta betyg. 62-69 anses vara godkänt, 70-80 anses vara högt och över 80 anses vara mycket högt. Örebro kommuns NKI-värde ligger därmed närmare ”mycket högt” än ”godkänt”.

– Vi bygger just nu ut välfärden i Örebro kommun i en aldrig tidigare skådad omfattning. Vi växer så det knakar och då är det avgörande att vi ger bästa möjliga förutsättningar för att skapa fler jobb. Nöjd Kund Index för årets första fem månader visar att kommunen förbättrar företagsklimatet, säger Kenneth Nilsson (S), kommunstyrelsens ordförande.

Antalet företag som svarat på NKI-undersökningen är betydligt högre än tidigare. Första halvåret i år svarade 327 företag, vilket innebär en svarsfrekvens på 61 %. Det kan jämföras med första halvåret 2016 då 171 företag svarade.

– Det är med stor glädje jag konstaterar att Örebro kommun inte bara behåller utan också förbättrar resultat i Nöjd Kund Index. Det visar att vårt enträgna arbete med ständiga förbättringar ger resultat. Jag kan också notera att svarsfrekvensen har ökat markant vilket ger extra tyngd till det mycket goda resultatet, säger Anne Andersson, kommundirektör.

God kvalitet och service

Ett av Örebro kommuns näringspolitiska mål är att erbjuda en god grundläggande service. Tanken med NKI undersökningen, som genomförts sedan 2007, är att löpande följa upp hur kommunens service utvecklas, samt fånga upp synpunkter och identifiera möjliga förbättringsområden. God kvalitet och service i myndighetsutövning är särskilt centralt för att skapa goda relationer till näringslivet.

– Det ska vara lätt att starta och driva företag i Örebro kommun. Det höga resultatet i NKI-mätningen visar att Örebro kommuns myndighetsutövning är uppskattad av näringslivet. Ett bra näringslivsklimat är avgörande för Örebros fortsatta tillväxt. Viktiga förbättringar har genomförts de senaste åren, samtidigt finns mer kvar att göra, säger Lennart Bondeson (KD), kommunalråd med ansvar för näringslivsfrågor.

– Det är i små och växande företag som jobben skapas därför är det viktigt att vi som kommun ständigt arbetar med att förbättra möjligheterna till att det ska vara enkelt att starta och driva företag. För att bryta medborgarnas utanförskap är det viktigt att det finns företag som behöver anställa i hela kommunen då arbete är en avgörande faktor för att bygga ett inkluderande samhälle, säger Per-Åke Sörman (C), kommunalråd.

Fakta: Nöjd Kund Index (NKI)

NKI-undersökningen omfattar sex aspekter som speglar de mest väsentliga delarna av kommunens service i myndighetsärenden: tillgänglighet, information, bemötande, kompetens, rättssäkerhet, samt effektivitet. Varje serviceaspekt mäts med ett antal detaljfrågor samt ett övergripande totalbetyg.

De verksamhetsområden som undersöks är: bygglov, brandskydd, markupplåtelser, serveringstillstånd, miljö- och hälsoskydd, samt livsmedelskontroll.

Det är (nästan) bäst att bo i Örebro

För tolfte året i rad presenterar tidningen Fokus vinnarna i kommunrankingen ”här är det bäst att bo”, och i år knep Örebro tredjeplats strax efter Linköping som kom tvåa och Uppsala som knep förstaplatsen i konkurrens med Sveriges 290 kommuner.

– Det är verkligen roligt att vi fått en så fin placering, vi har klättrat i rankingen de senaste åren, vilket visar att vi gör många bra saker i Örebro säger Anne Andersson, kommundirektör i Örebro kommun.

Vi vill bo där det händer saker

I Fokus rankning försöker man hitta rättvisande sätt att jämföra kommunerna, byggt på forskning och vetenskap. Det är många faktorer som gör att man väljer att flytta till en plats, till exempel vill man ha möjligheter att utvecklas och vara där det händer saker.

– Jag är glad och stolt över utmärkelsen! Det händer mycket i Örebro, vi bygger ut välfärden och skapar förutsättningar för fler bostäder. Spontant tänker jag också på de större arrangemang som satt och sätter Örebro på kartan, till exempel Open Art, Live at Heart och Musikhjälpen, det bidrar till att många vill bo i Örebro, säger Kenneth Nilsson, Kommunstyrelsens ordförande.

Örebro kommun är Årets friluftskommun 2017

Örebro kommun har tillsammans med Huddinge kommun utnämnts till Årets friluftskommun 2017 av Naturvårdsverket. Priset delades ut under konferensen Tankesmedjan för friluftsliv i Sundsvall 5 april. Kommunerna fick 30 000 kr vardera att använda för att främja friluftsliv.

– Otroligt roligt att vårt långsiktiga och envisa arbete uppmärksammas igen! Örebro kommun har satsat mycket på friluftsliv samtidigt som vi bygger mest i landet, det gör utmärkelsen extra glädjande, säger Björn Sundin (S) kommunalråd med ansvar för Samhällsbyggnad.

Sveriges friluftskommun baseras på en årlig undersökning om kommunens arbete med friluftsliv. I undersökningen kammar både Örebro och Huddinge hem maxpoäng. För att få utnämningen Sveriges friluftskommun ska kommunen arbeta långsiktigt med friluftsliv. Friluftslivet bör genomföras och visas upp på sådant sätt att det blir enkelt för kommuninvånare att välja en aktiv fritidssysselsättning utomhus. Örebro kommun har tidigare fått utmärkelsen år 2012 och 2013.

– Grunden till Örebro kommuns framgångsrika arbete med friluftsliv är att kommunen arbetar med frågorna över förvaltningsgränserna. Helheten är viktig. Detta görs genom samverkan, planering, gemensamma mål och visioner i de gröna frågorna, säger Malin Björk, enhetschef Naturvård och Magnus Wistrand, verksamhetschef Fritid.

Fokus på unga och integration

Årets konferens har tema barn och unga. Kommunens arbete med barn är ett motiv till varför de fått priset. En stor del av arbetet utförs av kommunens naturskola samt en särskild satsning de gjort på senare år för nyanlända. Kommunen har riktat in sig på ensamkommande flyktingbarn och SFI-klasser men även arbetat med familjecentraler Kommunens naturskola har under 2016 haft 129 klassbesök och träffat 2418 elever från förskoleklass till årskurs 6.

Örebro kommun har även satsat på naturguidning på fem olika språk. De yngre barnen och deras föräldrar nås genom arbetet med så kallade Natursnokar på öppna förskolor. Barn mellan 7 och 12 år nås genom besök av kommunens naturskola i barnens klasser.

– I årets undersökning kan vi också se att många kommuner arbetar aktivt för att förbättra förutsättningarna för barn och unga att utöva friluftsliv. Det är också glädjande att det är ett gott samarbete med friluftsorganisationer och övriga civilsamhället, säger Ulf Silvander, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.

 

Örebro kommun – modellkommun och mentor i jämställdhetsarbete

Under 2016 deltog Örebro kommun i projekt Modellkommuner där ett antal kommuner utvecklade sitt jämställdhetsarbete tillsammans genom systematiska jämförelser, s.k. benchmarking. Nu fortsätter Örebro kommun som mentor och bollplank åt tre nya kommuner i nästa etapp av projektet. Det är Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som driver projektet, med syftet att fler kommuner ska kunna ge kvinnor och män en jämställd service.

I projekt Modellkommuner utvecklar kommuner sitt jämställdhetsarbete genom att systematiskt jämföra sina arbetssätt med varandra, så kallad benchmarking. Efter ett pilotprojekt under 2016 fortsätter spridningen under 2017 till 15 nya kommuner.

Mentorer stöttar arbetet

De sex kommuner som deltog första året agerar mentor och bollplank åt två eller tre nya kommuner, som ska benchmarka sitt jämställdhetsarbete med varandra.
Fokus ligger på ett systematiskt lärande, det vill säga att både lära in och lära ut kunskap och erfarenheter. Lärandet tas tillvara i respektive kommun genom att förbättringsarbeten implementeras, sprids och följs upp på hemmaplan. Mentorerna bidrar med erfarenheter och konkreta lärande exempel från sina organisationer.

Politiker, chefer och nyckelpersoner

Deltagarna träffas fem gånger under ett år: en politiker, en chef och en strateg från varje kommun. Mellan träffarna genomförs förbättringsarbeten på hemmaplan, med stöd från SKL.

Vill du veta mer?

Kontakta Johanna Ek, strateg, Örebro kommun, johanna.ek@orebro.se.

Läs mer om Örebro kommuns jämställdhetsarbete
Läs mer om SKL:s stöd till kommunernas jämställdhetsarbete

Vi testar förbättringsmetoden DMAIC

Örebro kommun är medlemmar i SIQ (Institutet för kvalitetsutveckling). Medlemmarna i nätverket kände behov av att bli mer praktiska och bestämde att vi ska testa en särskild förbättringsmetodik: DMAIC. Företagen MTR och Volvo Construction Equipment har goda erfarenheter av metoden och har presenterat hur de jobbar med den och har även generöst delat med sig av underlag.

Utformningen av testet

Vi har utformat vårt test så att vi ska åstadkomma en faktisk förbättring i samband med att metoden testas. I Örebro valde vi ”Snabbare kom-igång för nyanställda”, dvs. den tänkta effekten ska vara att den nyanställde inte ska behöva vänta på att få tillgång till ett ”baspaket”, utan snabbt komma igång med sina arbetsuppgifter. Med ”baspaket” menar vi telefon, dator, inloggning till dator (inkl. H-katalog, intranät, Outlook), MEX/telefonnummer.

DMAIC

DMAIC är en förkortning av de engelska begreppen Define, Measure, Analyze, Improve och Control. Man tar steg för steg och använder sig av olika metodstöd i stegen.  Stödfrågor i metodiken är:

Definiera (define): Vad är problemet?
Mäta (measure): Hur stort är problemet?
Analysera (analyze): Vad orsakar problemet?
Förbättra (improve): Hur löses problemet? Hur genomförs lösningen?
Kontrollera (control): Vad blev resultatet? Hur säkerställs effekten? Bör lösningen standardiseras och spridas?

Genom att identifiera och beskriva problemet och dess orsaker ska vi kunna identifiera möjliga lösningar som har en direkt koppling till orsakerna. Utifrån det ska vi välja lämplig lösning och testa den i mindre skala för att se om vi får den effekt som vi tänker oss.

Har ni erfarenheter av DMAIC?

Vi är nyfikna på andras erfarenheter av att jobba med DMAIC. Är det någon av er som använder DMAIC idag och har erfarenheter som ni vill skicka med oss?

Kontaktperson

Carina Asplund, utvecklingsstrateg, carina.asplund@orebro.se.